Astmatisk bronkit – så behandlar du tillståndet effektivt

Om du har astma och dessutom drabbas av en inflammation i luftrörens slemhinna kan det röra sig om astmatisk bronkit. Tillståndet uppstår när en person med astma också har kronisk bronkit, vilket orsakar långvarig svullnad och stora mängder sleme i luftvägarna.

Eftersom symtomen på astma liknar dem vid kronisk bronkit kan det vara svårt att skilja tillstånden åt. Vanliga tecken är:

• Pipande och väsande andning
• Andnöd
• Hostattacker med upphostning av slem
• Tryck och täthet över bröstet
• Smärtsam andning
• Ökad slembildning
• Infektioner i de luftvägar som leder till lungorna

Känner du igen dig i dessa besvär bör du kontakta din läkare för att få en korrekt diagnos och rätt behandling.

Så behandlas astmatisk bronkit

1. Andas frisk och ren luft

Rök inte, och undvik all passiv rökning. Be dina vänner och familjemedlemmar att inte röka i din närhet, och prata med din läkare om rökavvänjning om du behöver stöd för att sluta. Undvik även sådant som utlöser din astma, exempelvis inomhus- och utomhusföroreningar, kemiska ångor och parfymer, djurallergen, pollen och dammkvalster.

Använd gärna en effektiv luftrenare i hemmet samt en luftfuktare, särskilt i sovrummet, om du bor i ett torrt klimat. Den fuktigare luften hjälper till att lösa upp det sega slemmet i luftvägarna.

2. Prata med läkaren om mediciner

Flera olika läkemedel kan användas vid astmatisk bronkit:

• Bronkdilaterare – både kort- och långverkande – som vidgar luftvägarna
• Inhalerade kortikosteroider och orala steroider som minskar inflammationen i luftvägarna
• Antibiotika om du har en luftvägsinfektion som orsakas av bakterier

3. Behandla reflux och näsbesvär

Lider du av gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) är det viktigt att du följer din läkares kostrekommendationer och använder receptbelastade läkemedel, som exempelvis Nexium eller Prilosec. När syragaser från magsäcken stiger upp i luftvägarna kan de förvärra besvären. Se också till att dina bihålor mår bra och behandla eventuell nässelutflöde eller bihåleinflammation, eftersom detta ytterligare kan irritera luftvägarna.

4. Sök vård snabbt om symtomen förvärras

Förvärras dina symtom plötsligt finns risk för andningssvikt. Kontakta sjukvården omedelbart om du hostar eller väser mer än vanligt, om slembildningen ökar eller om du får allt svårare att andas. Du kan behöva kompletterande mediciner, syrgasbehandling eller i vissa fall vård på sjukhus.

5. Överväg lungrehabilitering

Fråga din läkare om lungrehabilitering kan hjälpa dig att klara vardagsaktiviteterna bättre. En sådan rehabilitering kombinerar träningsträning med kostrådgivning. Du arbetar då tillsammans med fysioterapeuter, andningsterapeuter, träningspecialister och dietister för att ta fram ett program som är anpassat efter just dina behov.