1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så besegrar du din astma – komplett guide för bättre kontroll

Astma är en kronisk luftvägssjukdom som gör att luftvägarna i lungorna svullnar och drar ihop sig. Bröstet känns åtsittande, slembildningen ökar och det kan bli svårt eller till och med omöjligt att andas. Astma går idag inte att botas, men med rätt strategi kan de flesta leva ett helt normalt liv. Nyckeln ligger i att förebygga anfall, ta sin dagliga medicinering och alltid ha akutmedicin till hands.

Det här behöver du

  • PEF-mätare (peak flow-mätare)
  • Liten anteckningsbok eller mobilapp
  • Astmaläkemedel

Så gör du steg för steg

Förebygga anfall

  1. Kontakta din läkare. Vanliga astmasymtom är andnöd, pipande andning, tryck över bröstet och en ihållande hosta. Endast en läkare kan ställa en säker diagnos och förskriva de läkemedel och hjälpmedel du behöver.

  2. Skaffa en PEF-mätare. Det är en enkel apparat som du använder hemma för att mäta hur väl dina lungor fungerar. Genom att följa dina värden över tid upptäcker du försämringar innan ett anfall hinner bryta ut. Be din läkare eller diabetessköterska visa hur mätningen går till.

  3. För en astmadagbok. En liten anteckningsbok – eller en app i mobilen – är ovärderlig för att identifiera mönster. Anteckna när anfallen inträffar, hur du mådde och vilka värden PEF-mätaren visade.

  4. Känn till vanliga utlösare. De vanligaste allergena utlösarna är dammkvalster, kackerlackor, pälsdjursallergen, mögel och pollen. Även icke-allergiska faktorer kan provocera fram anfall, exempelvis tobaksrök, kall och torr luft, vissa läkemedel som acetylsalicylsyra (aspirin) samt luftvägsinfektioner som förkylning och influensa.

  5. Identifiera dina egna utlösare. Alla med astma reagerar på olika saker. När du får ett anfall, skriv ner var du befann dig, vad som fanns i din omgivning och vad du gjorde precis innan. Med tiden ser du tydligt vilka situationer du bör undvika.

  6. Ta din långtidsmedicin regelbundet. Din läkare kan förskriva daglig behandling, ofta inhalationskortison, som minskar inflammationen i luftvägarna och gör muskulaturen runt dem mindre känslig. Även om du mår bra är det viktigt att fortsätta – medicinen verkar förebyggande, inte akut.

  7. Lev smart. Håll hemmet rent och fritt från damm, vädra regelbundet och undvik rökning. Styrk dessutom både hjärta och lungor med fysisk aktivitet – motion anpassad efter din astma stärker din kondition och minskar risken för anfall.

Vid ett akut anfall

  1. Sluta med det du gör. Får du ett anfall måste du agera direkt innan det förvärras. Sätt dig lugnt ner och försök att inte panikslå dig.

  2. Använd din akutinhalator. Instruktionerna varierar mellan olika preparat, men som tumregel gäller: ta ett bloss, håll andan i cirka tio sekunder och andas sedan ut långsamt. Vänta en till två minuter och upprepa vid behov enligt din behandlingsplan.

  3. Andas lugnt och kontrollerat. Andas in genom näsan och ut genom munnen. När medicinen börjar verka blir andningen successivt lättare.

  4. Vänta med att återuppta aktiviteten. Kom igång igen först när symtomen har försvunnit helt – att skynda sig ökar risken för ett nytt anfall.

  5. Ring 112 om symtomen inte lindras. Om inhalatorn inte hjälper, om du får allt svårare att prata eller om läpparna och fingrarna blir blåaktiga, sök akut vård omedelbart. Allvarliga astmaanfall kan vara livshotande.

Med god kunskap om din sjukdom, en tydlig behandlingsplan och nära samarbete med vården kan du få astman under kontroll och leva livet fullt ut.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online