Sensorisk integrationsstörning, även känd som sensorisk bearbetningsstörning, är en störning där hjärnans sensoriska signaler inte fungerar som de ska. Detta kan göra det svårt att leva ett normalt liv. Symptomen kan variera kraftigt – från att uppleva färger på ovanliga sätt till att inte känna smärta alls. Många personer med störningen har utvecklat olika strategier för att hantera sin vardag, och tillståndet uppvisar vissa likheter med autism.
Sensorisk integrationsstörning är en neurologisk störning där hjärnan inte lyckas bearbeta, det vill säga integrera, den information som kommer från sinnena. Sensorisk integration är hur hjärnan kopplar samman olika sinnesintryck – till exempel att se en banan, känna igen dess doft och föreställa sig dess smak. Men integrationen påverkar också allt från hur en person rör sig till om hen kan känna en beröring.
Personer med sensoriska integrationsproblem kan ha ovanliga eller till och med extrema sensoriska behov. Vissa behöver ständigt bli berörda, smaka, se, lukta eller känna på saker, medan andra helt undviker beröring – och allt däremellan. Eftersom kroppens rörelser bedöms utifrån läge i rummet samt beröring och ljud kan störningen även påverka förmågan att gå, hålla i föremål eller skriva.
Sensorisk integrationsstörning är en välkänd samtidig diagnos vid autism och kan påverka alla sensoriska system i kroppen – både de fem klassiska sinnena (syn, hörsel, smak, lukt och känsel) och de proprioceptiva samt vestibulära sinnena, som informerar hjärnan om var lemmarna befinner sig i förhållande till resten av kroppen och var kroppen befinner sig i rummet.
Vissa personer har bara ett påverkat sinne, medan andra har flera sensoriska problem. Samma person kan vara både över- och underkänslig mot beröring beroende på föremål, textur och andra faktorer. Andra kanske inte känner eller visar någon smärta trots att de skadat sig. Motorisk klumpighet kan leda till en "slapp" kroppshållning samt svårigheter att gå eller knyta händerna.
En person med sensoriska integrations_svårigheter kan använda kompenserande beteenden för att balansera sitt mottagande av sensorisk information. Underkänsliga barn kan söka efter intensiva fysiska upplevelser, som hårt lekande eller fast kramar, eftersom de har svårt att känna sina sinnesintryck. Överkänsliga personer undviker istället sensationen helt och hållet. Personer med ljuskänslighet kan bara vistas utomhus på natten eller med mörka glasögon, medan ljudkänslighet kan få vissa att nynna, skrika (som ett sätt att kontrollera den ljudmiljö de befinner sig i) eller täcka över öronen.
"Stimming" är en vardaglig term för självstimulerande beteende. Det är vanligt förekommande vid sensorisk integrationsstörning, liksom vid många andra neurologiska tillstånd från autism till ADHD. Även om stimming ofta ses som ett oönskat eller onormalt beteende som ska elimineras, kan det ha olika positiva effekter för personen som gör det.
Fingerviftning är en vanlig form av stim som kan hjälpa personen att "känna" var händerna befinner sig genom att ge en konstant ström av sensorisk återkoppling. Det kan också ge en känsla av trygghet eller glädje. Vanliga former av stim inkluderar att stirra på roterande fläktar eller blinkande ljus, snurra runt, gunga, vagga, göra ljud och mycket mer. Om någon kan komma på något att göra kan det i princip fungera som stim.
Stimming skadar i sig inte personen som utför det (såvida hen inte exempelvis slår huvudet mot en vägg), men ibland kan epileptiska anfall misstolkas som stim eller tics (särskilt vid Tourettes syndrom). Vissa former av stim, såsom onani, är dessutom inte lämpliga att utföra offentligt. En viktig skillnad: ett stim är en medveten handling, medan en tic är en omedveten handling eller reaktion.
Personer med sensorisk integrationsstörning har stor nytta av arbetsterapi med ett sensoriskt integrerat förhållningssätt. Terapin består typiskt av att hjälpa överkänsliga personer att successivt lära sig tolerera olika stimuli, samtidigt som underkänsliga personer får lämpliga alternativa stimuli. Detta kan innefatta olika sensoriska leksaker och föremål, tyngdtäcken, alternativa textilier (för olika texturer) samt olika typer av mat.
Sensorisk integrationsstörning kan inte botas, men med rätt stöd kan drabbade lära sig att hantera sin känslighet och få en bättre livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online