Undervisningsstrategier för barn med autism

Autism är en neuropsykiatrisk utvecklingsstörning som vanligtvis upptäcks hos ett barn vid två års ålder. Ett barn med autism kan framstå som fysiskt friskt, men har varierande grad av svårigheter inom socialt samspel, kommunikation och lärande. Tillståndet kallas även ASD (autismspektrumstörning) eftersom det yttrar sig på så många olika sätt – vissa personer med autism är intellektuellt begåvade, medan andra behöver mer omfattande stöd.

Personlighetsdrag och behov

Följande karaktärsdrag, i olika hög grad, är oftast igenkännbara hos ett barn med autism:

• Sociala färdigheter och relationer är nästan alltid underutvecklade.
• Svårigheter med kommunikation. Talet kan vara försenat och det kan vara svårt att uttrycka sina behov med ord. Om barnet inte får lära sig lämpliga sätt att kommunicera finns risk att hen istället använder aggressiva eller socialt oacceptabla metoder för att få det hen behöver.
• Starkt intresse för ett särskilt område samt motstånd mot att byta fokus.
• Svårigheter att hantera stress. Buller och överstimulerande miljöer kan upplevas som obehagliga. I stressiga situationer kan en person med autism reagera med utagerande eller oacceptabelt beteende.

Den fysiska miljön bör vara lugn och förutsägbar när man undervisar en person med autism. Undvik plötsliga, höga ljud och onödiga distraktioner. Om exempelvis barnets skola planerar en brandövning bör personalen informera läraren i förväg, så att barnet kan förberedas på ljudet och få veta vad som kommer att hända.

Lärtekniker

Undervisning av personer med autism bygger ofta på en tydligt strukturerad dag. En förutsägbar rutin blir trygg för barnet och gör det lättare att växla mellan olika aktiviteter. Dagsscheman med bilder som visar vad som händer härnäst är ett effektivt hjälpmedel för att förbereda ett barn med autism på förändringar under dagen.

Upprätta tydliga regler och rutiner som följs varje dag. Sätt gränser och se till att barnet har en trygg plats, till exempel ett avskilt lugnt rum, där hen kan vara ifred vid behov. Positiv förstärkning av gott beteende bör synliggöras i ett belöningsschema – när barnet till exempel har klarat tre uppgifter i schemat får hen välja en belöning.

Undervisningsstrategier

Hjälp barnet att utveckla sociala färdigheter med jämnåriga genom att skapa tillfällen för lek i små grupper. Vuxen närvaro och handledning är viktig för att bekräfta rätt beteende och snabbt avbryta olämpligt beteende. Skapa situationer eller lekar där barnet med autism får härma en annan barns handlingar – se då till att förebilden har gott beteende och goda sociala färdigheter.

Repetition är avgörande. Samma koncept kan behöva förklaras om och om igen, på olika sätt, innan det fastnar.

Eftersom en person med autism ofta inte söker socialt umgänge av egen initiativ måste detta tränas in som en inlärd färdighet. Ögonkontakt kan övas stegvis genom vänlig vägledning och uppmuntran, aldrig genom tvång. Att lära barnet vilka sociala beteenden som är acceptabla underlättar henens möjlighet att passa in socialt. En kontinuerlig kommunikation mellan pedagoger, vårdgivare och föräldrar är helt avgörande för att lyckas med den sociala träningen.