Många människor har svårt att förstå vad autism innebär och vilka tecken och symtom som följer med tillståndet. Myterna om autism behöver sopas bort, och verkligheten kring autismspektrumtillstånd behöver belysas. Endast genom kunskap kan personer med autism förstås och accepteras. Här går vi igenom några vanliga tecken på autism och förklarar varför de uppstår.
Barn med autism kan uppvisa flera tydliga sociala tecken, exempelvis att de inte svarar när de tilltalas vid namn, att de undviker ögonkontakt, att de verkar hörselskadade trots normal hörsel, att de motstår att bli vidrörda eller famntagna samt att de hellre leker ensamma. För föräldrar och andra vuxna kan dessa beteenden kännas frustrerande, men det är viktigt att komma ihåg att barnet inte är trotsigt – beteendet beror på hur hjärnan bearbetar intryck.
Språket utvecklas ofta sent hos barn med autism, och i vissa fall inte alls. De flesta barn börjar prata senare än förväntat, och vissa barn som haft språkförmåga tidigt kan till och med förlora den. När barn med autism pratar eller ber om något undviker de ofta ögonkontakt.
När barnet väl har lärt sig tala kan talet låta annorlunda – med en ovanlig tonhöjd eller rytm, nästan sjungande eller robotliknande. Barn med autism har vanligtvis svårt att inleda eller föra ett samtal, och vissa barn upprepar ord och fraser de hört andra säga, så kallad ekolali.
När barn med autism blir överväldigade av stimulering eller sensorisk överbelastning söker de ofta tröst i självstimulerande beteenden. Det kan handla om gungningar, snurrande, handviftande eller att barnet upprepar lugnande fraser om och om igen.
Barnet kan också utveckla starka rutiner och ritualer och reagera med oro eller ilska om dessa förändras. Andra vanliga drag är att barnet är i ständig rörelse eller blir fascinerat av en detalj i ett föremål, till exempel hjulen på en leksaksbil.
Barn med autism har ofta omfattande sensoriska svårigheter. Situationer som upplevs som helt normala för andra kan snabbt bli överväldigande – till exempel en enkel handledning till mataffären.
I butiken möts barnet av en ström av intryck: färgglada förpackningar, doften av mat och av människorna runtomkring, ljudet av rullande kundvagnar och surrande lysrör, den dova rösten från högtalarna, ljudet av varor som slängs ner i korgar, samt känslan av kallt metall och hård plast mot benen om barnet sitter i kundvagnen.
För barnet förvandlas butiken till en djungel av syn-, hör-, lukt- och känselintryck som blir för mycket att hantera. Detta kan lätt leda till sensorisk överbelastning, utbrott eller självstimulerande beteenden.
Autism ansågs tidigare vara ett tillstånd som inte gick att behandla, men idag ses det som hanterbart och i viss utsträckning även behandlingsbart. Barn som får sin diagnos tidigt har betydligt bättre förutsättningar att leva ett så normalt liv som möjligt jämfört med barn som diagnostiseras senare.
Med hjälp av medicinering, specialanpassad pedagogik och insatser kan barnet lära sig att fungera på en normal eller nästan normal nivå. Hur omfattande autismen är spelar visserligen roll, men tidiga insatser kan göra enorm skillnad. Även beteendeterapeutiska metoder har visat god effekt för barn med autism.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online