Barn med autism märks ofta ut som barn med allvarliga beteendeproblem. När man iakttar dem utan kunskap om de neurologiska utmaningar och brister som ligger bakom, kan beteenden som skrik, att krocka med saker, hyperaktivitet, tillbakadragenhet, olämpligt skratt och att tränga sig på andra verka som tecken på bristande fostran och ren trots. Så är det dock inte alls. På grund av sina neurologiska brister möter dessa barn varje dag utmaningar som begränsar deras förmåga att förstå världen omkring dem.
Många barn med autism har svårigheter att bearbeta sensoriska intryck. Vid normal sensorisk integration tas information från omgivningen upp via sinnena och sensorsystemen – syn, lukt, hörsel, känsel och rumslig medvetenhet (var kroppen slutar och rymden börjar). Informationen bearbetas i hjärnan, tolkas och organiseras och skickas sedan tillbaka till kroppen med instruktioner om ett lämpligt svar.
Vid en sensorisk bearbetningsbrist samlas informationen in, men när den når hjärnan bearbetas den inte korrekt. Hjärnan skickar då ut olämpliga och onormala reaktioner.
Hyperresponsivitet innebär att hjärnan i praktiken kortsluts av förstärkta eller intensiva sinnesintryck. Redan den lättaste beröring kan utlösa ett ”kamp eller flykt”-svar hos barnet: nervsystemet är ständigt i högberedskap och tolkar nästan varje rörelse eller känsla som fara. Barnet kan därför undvika vissa livsmedel, kläder eller rörelser, eller utföra upprepade rörelser i ett försök att lugna kroppen.
Hyporesponsivitet är det motsatta: hjärnan registrerar helt enkelt inte de intryck den tar emot. Ett barn kan ramla eller slå i huvudet utan att visa någon smärta. För att försöka förstå sin värld kompenserar barnet genom att använda sina övriga sinnen.
Ergoterapi rekommenderas, tillsammans med regelbunden användning av hjälpmedel som kompressions- eller tyngdvästar, bodystrumpor och gungor för sensoriskt stöd.
Barn med autism tenderar att ha matsmältningsproblem på grund av enzymbrist, vilket ofta kan göra tarmens slemhinna läckagebenägen – mer känt som ”läckande tarm” (leaky gut).
Denna brist gör att delvis nedbrutna näringsämnen, så kallade peptider, kan tränga rakt ut i blodet. De vanligaste utlösarna av dessa reaktioner är gluten och kasein.
Gluten och glutenliknande proteiner finns i vete och andra spannmål samt i livsmedel tillverkade av dessa. De förekommer också i stärkelse, semolina, malt, sojasås, smakämnen och konstgjorda färgämnen.
Kasein är ett protein som finns i mjölk och i livsmedel som innehåller mjölk, exempelvis ost, smör, yoghurt och glass.
När gluten och kasein inte smälts ordentligt verkar de bildade peptiderna som opiatliknande ämnen, vilket kan kortsluta hjärnans funktion och förändra barnets beteende, upplevelser och reaktioner på omgivningen. Beteendeproblem beroende på matsmältningsbrist kan bland annat vara social tillbakadragenhet, olämpligt skratt och att barnet ”kopplar bort” sig.
Det finns många fungerande och goda alternativ, till exempel glutenfri pasta, flingor, kakor och till och med bröd. Glass och yoghurt baserade på kokosmjölk blir allt populärare, liksom mandelmjölk.
Enligt forskaren Dr. Robert Melillo orsakas autism och andra inlärningssvårigheter av olika graders obalans mellan hjärnans båda halvor.
För att hjärnan ska fungera normalt måste aktiviteterna i höger och vänster hjärnhalva samverka i harmoni. När hjärnan inte längre effektivt kan dela och integrera information blir den funktionellt frånkopplad.
Vilken halva som är defekt, samt storleken på gapet mellan de två, avgör vilka symtom och beteenden som visar sig – symtom som tidigare ofta klassificerats som separata diagnoser.
Personer med brister i höger hjärnhalva tänker logiskt, linjärt och bokstavligt; de missar helheten samt sociala signaler och underförstådda budskap. De kan upprepa och memorera information men förstår inte alltid det de reciterar. Fysiskt är det vanligt med födoämnesöverkänslighet, allergier och matsmältningsproblem. Gången är klumpig och muskulaturen inte fullt utvecklad, vilket direkt påverkar koordinationen. Dessa drag är typiska för personer med autism och ADHD.
Personer med brister i vänster hjärnhalva är mer kreativa och atletiska, men har svårt med detaljer. Finmotoriken kommer med besvär och de kan snubbla över orden när de är trötta eller frustrerade. De är starka inom matematiskt resonemang och läsförståelse. Dessa drag är typiska för personer med dyslexi.
Båda grupperna har mycket svårt att bearbeta och integrera sensoriska intryck, vilket kan yttra sig på många sätt – till exempel över- eller underkänslighet för ljus, ljud eller beröring, samt krässethet med mat.
Dr. Melillos forskning visar att hjärnan inte är hårdkodad, och att den funktionella frånkopplingen kan korrigeras genom ett strukturerat program med terapi och näring.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online