Autism är inte något som en person "utvecklar" under livets gång. Det är ett neurodevelopmentellt tillstånd – en neuropsykiatrisk funktionsvariation – som finns med individen från födseln. Även om tillståndet alltså inte uppstår plötsligt, blir tecknen ofta tydliga först senare i barndomen eller ännu senare.
Forskningen visar att autism uppstår genom en komplex kombination av genetiska och miljömässiga faktorer som påverkar hjärnans utveckling under graviditeten och den tidiga spädbarnsperioden. Genetiken spelar en stor roll – tvillingstudier visar att arvet förklarar en betydande del av risken. Men även faktorer som föräldrarnas ålder, komplikationer under graviditet och förlossning samt olika miljöpåverkan kan bidra till hur hjärnan formas.
Att diagnosen inte alltid ställs direkt efter födseln beror på att tecknen rör social kommunikation, beteende och sensorisk bearbetning. Dessa blir oftast märkbara när barnet växer och kraven från omgivningen ökar. Vissa barn får sin diagnos redan vid två–tre års ålder, medan andra – särskilt de som kamouflerar sina svårigheter eller inte har någon intellektuell funktionsnedsättning – får svar först i skolåldern eller som vuxna.
Kort sagt: autism tar ingen tid att "utveckla", eftersom det inte är en sjukdom som smyger sig på. Det är ett medfött sätt för hjärnan att bearbeta information, format av gener och miljöfaktorer långt innan några symtom blir synliga. Att förstå detta hjälper både anhöriga och omgivning att möta personer med autism med rätt kunskap och empati.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online