Höga deltavågor och autism – vad säger forskningen?

Autism är en komplex neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som drabbar ungefär ett av hundra barn i USA. Enligt Autism Society of America (ASA) beskrivs autism som en funktionsnedsättning utan någon enskilt känd orsak, men som verkar ha sin grund i en dysfunktion i hjärnan.

Hjärnans roll

Neurologen Margaret Ayers presenterade forskning vid en konferens på Loyola University där hon betonade vikten av att undersöka hjärnans roll vid autism. Ayers menar att det finns många personer med autism som varken har genetiska faktorer eller vaccinationshistorik som kan förklara deras tillstånd. Dessutom ser hjärnskanningar av typiskt utvecklade barn mycket annorlunda ut jämfört med de hos personer som lever med autism.

Hjärnvågor

Enligt webbplatsen Sleep Disorders Guide definieras hjärnvågor som de cykliska förändringarna i hjärnans elektriska aktivitet. Dessa speglar graden av vakenhet och mäts med ett test som kallas EEG (elektroencefalografi). Det finns fyra olika typer av hjärnvågor: beta, alfa, theta och delta.

Deltavågor

Deltavågor uppstår när en person är medvetslös och befinner sig i djupsömn, och ibland även under krävande mentala aktiviteter. Dessa vågor varierar dessutom kraftigt från person till person.

Ayers studie

När Ayers granskade EEG-resultat från personer med autism noterade hon flera intressanta mönster, bland annat kraftiga toppar i deltavågsmönstret samt asynkrona kopplingar mellan hjärnhalvorna.

Washington-studien

En studie vid University of Washington byggde vidare på Ayers upptäckter. Studien visade särskilt en hög grad av konnektivitet i vänster hjärnhalva, vilket förstärkte både delta- och thetavågorna. Dessa oregelbundenheter, som kan bidra till att förklara många av de utmaningar som personer med autism upplever, tyder på en bristfällig intern kommunikation inom hjärnan.

Sammanfattning

Forskningen kring höga deltavågor och autism antyder att oregelbundna hjärnvågor och störd kommunikation mellan olika delar av hjärnan kan spela en viktig roll i tillståndet. Fortsatt forskning med EEG och andra mätmetoder kan därför bidra till ökad förståelse för autism och i förlängningen till bättre stöd och behandling för berörda individer.