När det nedre blodtrycksvärdet – det så kallade diastoliska trycket – ligger på 60 mmHg eller lägre klassificeras det som lågt blodtryck, även kallat hypotoni. Tillfälliga variationer i blodtrycket är helt normala, men ett ständigt lågt diastoliskt tryck kan ibland tyda på ett underliggande medicinskt tillstånd eller vätskebrist.
Om du upplever ihållande lågt blodtryck är det viktigt att kontakta en läkare eller annan vårdpersonal. De kan ta reda på orsaken och rekommendera lämplig behandling eller livsstilsförändringar. Här är några vanliga orsaker till lågt diastoliskt blodtryck:
Otillräckligt vätskeintag kan minska blodvolymen och leda till att blodtrycket sjunker.
Vissa sjukdomar, exempelvis hjärtproblem, sköldkörtelrubbningar, diabetes och Addisons sjukdom, kan påverka kroppens blodtrycksreglering och orsaka lågt diastoliskt tryck.
Vissa mediciner, bland annat diuretika (vätskedrivande medel mot högt blodtryck), betablockerare och kalciumantagonister, kan ge lågt blodtryck som biverkning.
Under graviditeten ökar blodvolymen, vilket tillfälligt kan sänka blodtrycket.
Extrem värme, kraftiga blödningar, undernäring samt långvarigt stående kan också bidra till lågt blodtryck.
Vasovagal synkope, alltså svimning, uppstår när vagusnerven överstimuleras, vilket ger ett plötsligt blodtrycksfall och medvetslöshet.
Lågt diastoliskt blodtryck kan ofta hanteras genom livsstilsförändringar, till exempel att dricka mer vätska, äta regelbundna och näringsrika måltider, undvika extrem värme och långvarigt stående samt minska stressen i vardagen.
Orsakas däremot det låga blodtrycket av ett underliggande sjukdomstillstånd, eller om det åtföljs av symtom som yrsel, förvirring eller svimningsanfall, bör du alltid söka vård för en noggrann utredning. Läkaren kan då rekommendera medicinering, livsstilsjusteringar eller ytterligare undersökningar för att fastställa grundorsaken och säkerställa din hälsa och ditt välbefinnande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online