Ett stort antal retikulocyter i blodet – ett tillstånd som kallas retikulocytos – indikerar att benmärgen producerar och släpper ut fler omogna röda blodkroppar än vanligt. Detta kan vara ett helt normalt svar på situationer där kroppens behov av röda blodkroppar ökar, exempelvis vid blödning, hemolys (nedbrytning av röda blodkroppar) eller hypoxi (låga syrenivåer). Retikulocytos kan dock också vara ett tecken på ett underliggande medicinskt tillstånd.
Tillstånd som påverkar benmärgen, såsom leukemi, myelodysplastiska syndrom och aplastisk anemi, kan leda till ökad retikulocytproduktion i ett försök att kompensera för den minskade bildningen av mogna röda blodkroppar.
Vid hemolytiska anemier bryts de röda blodkropparna ner i förtid. Benmärgen svarar då med att öka produktionen av retikulocyter för att ersätta de förlorade cellerna. Exempel på sådana anemier är sickelcellsanemi, talassemi och autoimmun hemolytisk anemi.
Betydande blodförlust, till exempel vid trauma, operation eller mag-tarmblödning, stimulerar benmärgen att producera fler retikulocyter för att snabbt återställa mängden röda blodkroppar i cirkulationen.
Mjälten har till uppgift att avlägsna gamla eller skadade röda blodkroppar från blodet. Efter att mjälten tagits bort kan en tillfällig ökning av retikulocyter uppstå, eftersom benmärgen kompenserar för den bortfalla filtreringsfunktionen.
Vid hypothyreos, där sköldkörteln är underaktiv, kan produktionen av röda blodkroppar påverkas. Detta kan i vissa fall ge upphov till en lindrig retikulocytos när benmärgen försöker kompensera för den nedsatta blodbildningen.
Järnbristsanemi, en av de vanligaste formerna av anemi som beror på låga järndepåer, kan också leda till retikulocytos. När järnet räcker inte till störs produktionen av hemoglobin, proteinet som transporterar syre i de röda blodkropparna. Benmärgen försöker då kompensera genom att släppa ut retikulocyter tidigare än normalt för att öka antalet cirkulerande blodkroppar.
Retikulocytvärden ska alltid tolkas tillsammans med andra laboratorieresultat och den kliniska bilden för att kunna fastställa den underliggande orsaken. Har du fått besked om ett förhöjt retikulocytvärde kan ytterligare utredning och provtagning behövas för att identifiera eventuell sjukdom och få rätt behandling. Kontakta din läkare för bedömning och uppföljning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online