Gulsot drabbar så många som 60 procent av alla nyfödda barn och är enligt whattoexpect.com det vanligaste tillståndet som kräver medicinsk uppmärksamhet under de första levnadsveckorna. I de flesta fall försvinner gulsoten av sig själv inom en till två veckor utan någon särskild behandling. När gulsoten blir allvarligare finns dock ett brett utbud av läkemedel och behandlingsmetoder som kan bota tillståndet.
Gulsot visar sig oftast mellan den andra och fjärde dagen efter födseln och är ett tecken på överproduktion av bilirubin, ett ämne som normalt hänger samman med leversjukdom. Det är överproduktionen av bilirubin som ger den gulaktiga färgtonen hos spädbarn med gulsot. Färgen syns först i ansiktet och sprider sig därefter till bålen och extremiteterna.
Gula ögon, mörk urin och blek avföring är andra tecken på att ett barn kan ha gulsot. I vissa fall har även kliande hud, slöhet och långsam puls observerats. Kontakta alltid barnmorskan eller vården om du misstänker att ditt barn utvecklar gulsot.
Ett flertal olika läkemedel kan ges till spädbarn med gulsot, men endast om tillräcklig vila och vätskeintag inte redan har löst problemet. Först används ofta antiinflammatoriska läkemedel som aspirin, Prednison och Deltasone för att motverka gulsoten. Läkemedel som lindrar smärta och feber, exempelvis Tylenol, Tempra och Feverall, kan också administreras.
Även läkemedel som minskar illamående och kräkningar, såsom Reglan och metoklopramid, har visat sig effektiva. Dessutom används immunsupprimerande läkemedel som azatioprin och Imuran vid behandling av gulsot.
Sedan 1950-talet är ljusbehandling den mest spridda behandlingen av gulsot efter förebyggande åtgärder. Den används för att motverka överproduktionen av bilirubin och undvika neurotoxicitet. Fototerapi kan ges på flera olika sätt.
Eftersom bilirubin absorberar ljus måste särskilda våglängder användas som tränger igenom barnets hud. Generellt sett exponeras spädbarn med gulsot för vitt, blått, turkost eller grönt ljus för att "bleka" överskottet av bilirubin i kroppen och därmed ge lindring.
Gulsot orsakar ibland att spädbarn inte klarar av att behålla moderns mjölk. I dessa fall rekommenderas mjölkersättning, eftersom den minskar cirkulationen av bilirubin och hjälper kroppen att göra sig av med överskottet.
Vid svårare former av gulsot, när inte ens mjölkersättning har visat sig effektiv och barnet visar tecken på uttorkning, kan intravenös vätskebehandling vara lämplig.
Utbytestransfusion innebär att friskt blod transfunderas till spädbarn med svårare gulsot. Tillförsel av nytt blod är ett effektivt sätt att begränsa stegringen av bilirubinnivåerna upp till en viss punkt.
Historiskt sett var utbytestransfusion en vanlig åtgärd för spädbarn med gulsot och anemi. Numera föredras dock medicinering, fototerapi och intravenös vätskebehandling framför utbytestransfusion, eftersom ingreppet inte är riskfritt och endast används när alla andra behandlingar misslyckats.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online