Akut myeloisk leukemi (AML), som också kallas akut myelocytisk leukemi, akut myelogen leukemi, akut granulocytisk leukemi eller akut icke-lymfocytisk leukemi, är en cancerform som drabbar blodet och benmärgen. Vid AML bildas ett onormalt stort antal omogna vita blodceller som inte fungerar och därför inte kan bekämpa infektioner. Enligt National Marrow Donor Program diagnostiseras närmare 12 000 fall av AML varje år.
Målet med behandlingen är att få sjukdomen att gå i remission – det vill säga att cancern inte längre går att påvisa – eller att helt bota den. Behandlingen sker vanligtvis i flera faser.
Den första behandlingsfasen kallas induktion och syftar till att snabbt minska antalet leukemiceller. Du vårdas på sjukhus i ungefär en månad: kemoterapin ges under cirka en vecka, följt av flera veckors återhämtning. De läkemedel som oftast används är cytarabin i kombination med antracykliner som daunorubicin. Om den första behandlingsronden inte leder till remission kan den upprepas en eller två gånger.
När remission har uppnåtts fortsätter behandlingen ofta med konsolidering, som syftar till att utrota de leukemiceller som finns kvar men som inte gick att upptäcka tidigare. Denna fas innebär vanligtvis ytterligare tre till fyra veckors sjukhusvård, där du får högre doser av cytarabin.
Om kemoterapin ensam inte ger en långvarig remission, eller om risken för återfall bedöms som hög, kan en benmärgs- eller stamcellstransplantation behövas. Som källa används antingen egen benmärg, en släkting eller frivillig givare, alternativt blod från navelsträngen.
Även när du är i remission behöver du fortsätta gå på regelbundna kontroller hos din läkare med hälsoundersökningar och blodprover. Om proverna visar att du är fri från sjukdomen kan tiden mellan kontrollbesöken successivt förlängas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online