Det finns över 20 olika blodgruppssystem världen över, och vissa blodgrupper är vanligare än andra. Blodgruppsbestämning används ofta inom forskningen för att studera genetisk variation. Den gör det också möjligt att matcha blod- och organdonatorer samt att upptäcka genetiskt ärftliga sjukdomar. Blodgrupp B är en av de tre huvudklassificeringarna av blodgrupper – de övriga är A och O – som alla upptäcktes år 1900. Personer med blodgrupp B har anti-A-antikroppar i sitt blodserum.
Bokstäverna som anges för en viss blodgrupp representerar specifika antigener – ämnen som stimulerar immunsystemet. Blodgrupp B ärvs genetiskt och kännetecknas av B-antigenet. En person med blodgrupp B har alltså ärvt blod av typ O från sin mor och blod av typ B från sin far.
Enligt American Red Cross är blodgrupp B en av de mindre vanliga blodgrupperna. Den förekommer hos cirka 11 procent av vita personer, 19 procent afroamerikaner, 10 procent latinamerikaner och 25 procent asiater.
Fram till för några år sedan ansågs blodgrupp O lämpad för alla patienter som behövde en blodtransfusion, oavsett deras egen blodgrupp. Länge kallades därför blodgivare med blodgrupp O för "universella givare". Tack vare ny forskning och en bättre förståelse för blodgrupper vet man idag att blodgrupp O inte passar alla.
Om du har blodgrupp B+ kan du ta emot blod från B+, B-, O+ och O-. Har du blodgrupp B- kan du endast ta emot blod från B- och O-. Personer med blodgrupp AB+ kan däremot ta emot blod från vilken grupp som helst, medan de med AB- begränsas till O- och A-.
Ett blodgrupptest utförs alltid innan en person får en blodtransfusion, samt på gravida kvinnor. Vid testet tas ett blodprov som blandas med olika plasmaprover, var och en innehållande en specifik typ av antikropp. Resultatet visas genom att likartade antikroppar klumpar ihop sig när de blandas med blodet. På så sätt kan man fastställa om blodgruppen är A, B, AB eller O, samt avgöra rhesusfaktorn (positiv eller negativ).
Den österrikiske forskaren Karl Landsteiner upptäckte ABO-systemet år 1900. Systemet bygger på fyra grundläggande blodgrupper: A, B, AB och O. Trettio år senare mottog Landsteiner Nobelpriset i medicin för sina banbrytande bidrag till vetenskapen.
Senare upptäcktes det att den tjeckiske forskaren Jan Jansky oberoende av Landsteiner, ungefär samtidigt, hade klassificerat mänskligt blod i fyra typer. Janskys klassificeringssystem används fortfarande i Ryssland och i flera av de tidigare sovjetstaterna.
Blodgrupper bestäms utifrån vilka antigener som finns på de röda blodkropparnas ytor. Antigener är kemiska ämnen som sätter igång produktionen av antikroppar. Blodkropparnas antigener utvecklas från en föregångare som kallas H-ämne. Medan antigener sitter på cellens yta finns antikropparna i blodplasman.
Skillnaderna mellan människans blodgrupper beror på närvaron eller frånvaron av dessa antigener och antikroppar. Vilken kombination du bär på avgörs helt av det du ärvt från dina föräldrar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online