Blodgrupper kan klassificeras i flera genetiskt åtskilda typer, vilket gör det möjligt att studera mänsklig genetisk och biologisk variation utan de negativa aspekterna av kulturella fördomar. För bara hundra år sedan visste ingen vilken blodgrupp de hade – och även idag är många människor omedvetna om sin egen blodgrupp. Samtliga befolkningar i världen delar samma 27 kända blodgruppssystem, även om vissa typer är vanligare i vissa grupper än andra.
Ungefär 21 procent av alla människor bär på den allel som ger blodgrupp A. Den största förekomsten finns hos små och inbördes orelaterade befolkningsgrupper, exempelvis blackfootindianerna i Montana (30–35 procent), aboriginerna i Australien (40–53 procent) och samerna i norra Skandinavien (50–90 procent).
Förr ansågs blodgrupp O vara lämplig att donera till mottagare med vilken blodgrupp som helst, och donatorer med blodgrupp O kallades därför "universella donatorer". Tack vare ny forskning och en bättre förståelse för blod och plasma vet vi idag att så inte längre är fallet. Vilken typ av blod du kan få beror på om du får helblod, röda blodkroppar eller plasma.
Bokstäverna i en blodgrupp representerar antigener. Blodgrupp A har A-antigenet. En person med blodgrupp A har en eller två föräldrar med samma blodgrupp, men ena föräldern kan också ha blodgrupp O. Blodgrupp A är den näst vanligaste blodgruppen efter O. Enligt American Red Cross har cirka 40 procent av vita personer, 26 procent afroamerikaner, 31 procent latinamerikaner och 28 procent asiater denna blodgrupp.
Begreppet allel kommer från det grekiska ordet allelos, som betyder "annan". Ordet är en förkortning av allelomorf, alltså "annan form", och syftar på olika varianter av en gen. Vi ärver alla ett antal alleler som gör oss unika. Den specifika kombinationen av alleler som bidrar till din kroppsbyggnad, storlek, personlighet och andra egenskaper kallas genotyp.
Blodgrupper är ett resultat av olika antigener på de röda blodkropparnas ytor. Antigener är ämnen som utlöser produktionen av antikroppar. Blodkropparnas antigener utvecklas från en föregångare som kallas H-ämne. Medan antigener finns på cellens yta återfinns antikropparna i blodplasman. Skillnaderna mellan mänskliga blodgrupper beror alltså på närvaron eller frånvaron av specifika antigener och antikroppar – och vilken kombination av dessa molekyler du har avgörs av det du ärvt från dina föräldrar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online