Varför kan personer med blodgrupp AB positiv ta emot blod från alla?

Blodgrupp AB positiv kallas ofta för den universella mottagaren. Personer med denna blodgrupp kan nämligen ta emot blodtransfusioner från samtliga blodgrupper utan att kroppen riskerar att stöta bort det transfunderade blodet. Men vad är det egentligen som gör just den här blodgruppen så unik?

Därför fungerar det

Förklaringen ligger i blodets antigener och antikroppar. De röda blodkropparna hos en person med AB positiv bär på både A- och B-antigener, liksom Rh-faktorn (D-antigenet). Eftersom immunförsvaret redan känner igen dessa markörer som kroppsegna bildas inga antikroppar mot dem. Plasman saknar därmed både anti-A- och anti-B-antikroppar, vilket innebär att blod från givare med andra blodgrupper inte angrips när det förs in i kroppen.

Motsatsen gäller exempelvis för personer med blodgrupp 0 negativ. De saknar alla antigener på sina röda blodkroppar men har istället antikroppar mot både A, B och Rh. Det gör att de kan donera blod till alla, men själva endast ta emot blod från sin egen grupp.

Vem kan AB positiva donera till?

Som helblods- eller erytrocyt­donator är bilden den omvända. Eftersom de röda blodkropparna bär på A-, B- och Rh-antigener kan personer med AB positiv endast donera till andra med samma blodgrupp. Det gör dem till en begränsad resurs som blodgivare – men desto mer värdefulla som plasmadonatorer. AB-plasma kan nämligen ges till patienter oavsett blodgrupp, eftersom det saknar antikroppar mot både A och B.

Hur vanlig är blodgruppen?

Blodgrupp AB positiv är relativt ovanlig. I Sverige beräknas cirka fyra till fem procent av befolkningen ha denna blodgrupp. Just därför är varje AB-positiv donator eftertraktad hos blodcentralerna – både som blodgivare till andra AB positiva och framför allt som plasmadonator.