Vad är en blodpropp?
Blodproppar, även kallade tromboser, uppstår när blodet övergår från flytande form till ett halvfast eller fast tillstånd. Denna process kallas koagulering eller stelnande. Normalt är blodets förmåga att levra sig en livsviktig skyddsmekanism som stoppar blödningar vid skador och trauma.
Problem uppstår dock när proppar bildas inne i blodkärlen. Där kan de blockera blodflödet och i värsta fall leda till allvarliga tillstånd som djup ventrombos, stroke, hjärtinfarkt eller lungemboli.
Vanliga riskfaktorer för blodproppar
Flera olika faktorer kan öka risken för att drabbas av blodproppar. Här är de viktigaste att känna till:
- Ärftliga faktorer: Vissa personer föds med tillstånd som ökar propprisken, exempelvis trombofili – en grupp sjukdomar som påverkar hur blodet koagulerar.
- Ålder: Risken ökar med åldern, eftersom blodkärlen blir mindre elastiska och mer känsliga för skador allteftersom vi blir äldre.
- Kön: Kvinnor löper högre risk än män att utveckla blodproppar, särskilt under graviditet och tiden efter förlossningen.
- Sjukdomar: Vissa medicinska tillstånd ökar risken betydligt, bland annat hjärtsjukdom, cancer och diabetes.
- Kirurgi: Operationer ökar risken för proppbildning, särskilt större ingrepp eller operationer som involverar venerna.
- Läkemedel: Vissa läkemedel kan påverka risken, exempelvis p-piller, hormonbehandling vid klimakteriet samt vissa cellgiftsläkemedel inom cancervården.
- Rökning: Tobak skadar blodkärlen och ökar därmed risken för att proppar bildas.
- Övervikt: Fetma bidrar till ökad risk genom kronisk inflammation i kroppen och ett förhöjt tryck på blodkärlen.
- Långvarigt stillasittande: Lång tid i sittande eller stående ställning gör blodcirkulationen trögare och ökar risken – exempelvis vid långa flygresor eller sängliggande.
När bör du kontakta vården?
Har du en eller flera av dessa riskfaktorer är det klokt att diskutera detta med din läkare. Beroende på din situation kan vården rekommendera förebyggande behandling, kompressionsstrumpor eller livsstilsförändringar – som regelbunden motion, rökstopp och viktkontroll – för att minska risken att drabbas av blodpropp.
