Vad händer i kroppen om du donerar för mycket blod?

Att donera blod är en värdefull insats som kan rädda liv – men det innebär också att kroppen tillfälligt förlorar både vätska, blodkroppar och järn. Donerar du för ofta eller för stora mängder åt gången kan olika besvär uppstå. Här går vi igenom de vanligaste riskerna, de mer ovanliga biverkningarna du bör känna till, samt hur du bäst förebygger problem.

Vanliga risker och biverkningar vid bloddonation

Yrsel och svimningskänsla

Detta är den vanligaste biverkningen av bloddonation och beror oftast på att hjärnan tillfälligt får för lite syre. Känner du dig yr eller svimfärdig ska du ligga ner och höja benen tills känslan går över.

Blåmärken vid stickstället

Ett annat vanligt besvär som uppstår när nålen skadar ett litet blodkärl under huden. Blåmärket är i regel ofarligt och försvinner av sig självt inom några dagar.

Anemi (blodbrist)

Anemi uppstår när kroppen har för få friska röda blodkroppar. Till symtomen hör trötthet, svaghet, andnöd och yrsel. Har du anemi kan du normalt inte få donera blod förrän värdet återhämtat sig.

Järnbrist

Järn är ett mineral som är avgörande för bildningen av röda blodkroppar. Vid varje donation förlorar du en viss mängd järn, och donerar du för ofta kan du utveckla järnbrist. Det kan ge symtom som trötthet, svaghet och blek hy.

Hypovolemi

Hypovolemi innebär att kroppens blodvolym blir för låg. Det kan ge yrsel, förvirring och i allvarliga fall chock. Tillståndet kräver vård och behandlas med vätska direkt i blodet via dropp.

Ovanliga men potentiellt allvarliga biverkningar

• Allergiska reaktioner mot materialen som används vid provtagningen.
• Vasovagala reaktioner, som kännetecknas av ett plötsligt blodtrycksfall och sänkt puls.
• Nervskador i närheten av stickstället.
• Infektion vid stickstället.

Upplever du något av dessa besvär efter en donation är det viktigt att kontakta vården omgående.

Så förebygger du riskerna vid bloddonation

Det finns flera enkla åtgärder du kan vidta för att minimera risken för biverkningar:

• Drick rikligt med vätska före och efter donationen. Det hjälper dig att hålla vätskebalansen och minskar risken för yrsel.
• Ät en näringsrik kost med mycket järn. Järnrika livsmedel som rött kött, baljväxter och gröna bladgrönsaker hjälper till att förebygga järnbrist.
• Donera inte blod när du är sjuk, exempelvis om du har förkylning eller influensa.
• Berätta för personalen om du har några sjukdomar eller tar någon medicin.
• Vänta minst åtta veckor mellan donationerna. Då hinner kroppen återbilda blodvolymen och fylla på sina järnförråd innan nästa gång.

Genom att följa dessa råd kan du minska risken för biverkningar och göra din bloddonation till en trygg och positiv upplevelse – samtidigt som du hjälper personer som verkligen behöver ditt blod.