När människokroppens sinnen diskuteras nämns oftast de fem klassiska sinnena. Vetenskapssamhället räknar dock med en rad andra sinnen i flera olika kategorier, som de flesta aldrig ens funderar över. Även bearbetning av inre signaler betraktas som ett sinne – det så kallade interoceptiva sinnet. Förmågan att uppfatta kroppsdelarnas läge utan att se dem, till exempel att blunda, sträcka ut handen och ändå veta exakt vart den pekar, kallas proprioception.
En brist i denna funktion, som ibland kallas Descartes sjukdom i vissa kretsar, är dock en störning som få känner till. Här går vi igenom de vanligaste tecknen på ett proprioceptivt underskott.
Stickningar i leder och lemmar, eller domningar, är ofta ett av de tidigaste tecknen på en sensorisk bearbetningsstörning. När hjärnan förlorar förmågan att känna igen olika delar av kroppen börjar vissa områden tappa känseln, och de kan börja sticka när den medvetna kontakten med hjärnan försvinner. Nerverna är fortfarande intakta och fungerar – det är hjärnans oförmåga att tolka deras signaler som orsakar stickningarna.
Patienter med proprioceptiv störning beskriver ofta att sjukdomens debut sammanfaller med intensiva och mycket levande drömmar, där förlorad kontroll står i centrum. Dessa drömmar fortsätter tills en bristande koordination börjar kännas i vardagliga aktiviteter.
Från att röra ett finger vid näsan till att gå i rak linje utför vi en mängd balanserande rörelser under dagen. När ett proprioceptivt underskott fortskrider blir enkla koordinationsrörelser mellan sinne och kropp plötsligt svåra. Även att klä på sig utan att titta på händernas och armarnas rörelser kan bli en utmaning. Att sätta sig ner kan dessutom kännas som ett hinder, och svårigheter med detta kan tyda på problem med detta sinne och den del av hjärnan som styr det.
Det som kallas "knuckling" är ett av de främsta tecknen som används för att identifiera ett proprioceptivt underskott och ingår i Tufts Universitys neurologiska undersökning. Knuckling syns hos patienter som omedvetet knyter händerna eller klamrar sig fast om föremål, ofta så hårt att fingrarna blir vita av ansträngning. Detta är särskilt vanligt hos personer med proprioceptivt underskott när de sitter, eftersom de då sällan tänker aktivt på sina handrörelser.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online