Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progressiv neurologisk sjukdom som gör att nervcellerna i vissa områden av hjärnan och ryggmärgen successivt bryts ner. Dessa områden styr de viljestyrda musklerna, vilket gör att personens förmåga att kontrollera kroppen gradvis försämras.
Tidiga symtom är ofta muskelryckningar, svaghet i extremiteterna och sluddrigt tal. Med tiden kan sjukdomen leda till att den drabbade förlorar förmågan att röra sig, äta, tala och till slut även andas på egen hand.
Orsakerna bakom ALS är fortfarande okända, och det finns idag ingen botande behandling – de skador sjukdomen orsakar går inte att återställa. Samtidigt har vetenskapliga och tekniska framsteg gjort det möjligt att både förbättra och förlänga livet för människor med ALS. Assistiv teknik spelar här en avgörande roll och kan hjälpa den drabbade att kommunicera och klara sina dagliga aktiviteter.
För personer med ALS som har svårt att röra sig men behöver använda elektroniska apparater, exempelvis en dator, är manövreringsbrytare ett värdefullt verktyg. De är betydligt lättare att hantera än styrspakar eller tangentbord och underlättar inmatning, samtidigt som de hjälper både barn och vuxna att interagera med sin omgivning. Brytarna finns i många olika utföranden: vissa aktiveras med en enkel knapp eller en känselplatta, medan andra styrs av kroppsrörelser eller till och med hjärnaktivitet.
Röstutmatande kommunikationshjälpmedel, även kallade talgenererande apparater, hjälper personer med ALS att kommunicera med omvärlden. Dessa elektroniska hjälpmedel kan generera både talat och skriftligt språk. Det finns dessutom mjukvara som kan omvandla text till uppläst tal som hörs via datorns högtalare. För att kunna använda den här typen av program krävs ett PC-kompatibelt ljudkort.
Haptiska hjälpmedel gör det möjligt för personer med ALS att interagera med datorer genom att känna taktil feedback. Tekniken fungerar genom att ge motstånd mot användarens rörelser och är särskilt bra för personer som lär sig genom rörelse och känsel. Det finns två huvudtyper av denna anpassningsbara teknik: handske- och pennhjälpmedel gör det möjligt att fysiskt hantera virtuella tredimensionella objekt, medan penna- och musgränssnitt låter användaren känna texturerna hos tvådimensionella objekt.
Eye-Gaze Response Interface Computer Aid (ERICA) är ett mycket användbart verktyg för personer med ALS som kan röra ögonen men inte längre kan tala. Användaren tittar på ett tangentbord på skärmen, och ögonrörelserna följs med hjälp av infrarött ljus. Skärmen visar sedan meddelandet som text. Tack vare ERICA kan personer med ALS fortsätta använda datorn, surfa på internet, spela spel och skriva e-post – helt utan mus eller tangentbord.
Huvudstyrd teknik gör det möjligt för personer med ALS att styra en datormus genom att röra på huvudet. Rör användaren huvudet i någon riktning flyttas musmarkören åt samma håll. Tekniken fungerar genom att signaler sänds ut från datorskärmen och följer små reflekterare som sitter på användarens huvud. Med extra program kan användaren dessutom klicka, dra och flytta markören precis som med en vanlig mus.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online