Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att cirka 24 miljoner människor världen över lever med schizofreni – en allvarlig psykisk störning som i diagnosmanualen DSM-IV-TR beskrivs som ett djuptgående avbrott i kognition och emotion, som drabbar de mest grundläggande mänskliga egenskaperna: språk, tanke, perception, känslouttryck och jagupplevelse. Även om sjukdomen kräver medicinering för att hållas under kontroll tyder en växande mängd forskning på att förloppet och svårighetsgraden av symtomen åtminstone delvis kan påverkas genom kosten.
Forskare vid Duke University publicerade i februariupplagan 2009 av tidskriften Nutrition and Metabolism resultat som visade att en kolhydratfattig och glutenfri kost kan minska schizofrenisymtom. Forskarna redogjorde för fallet med en 70-årig patient som fick sin diagnos i slutet av tonåren och som hade lidit av hörsel- och synhallucinationer under hela livet. När hon gick över till en kost som begränsade kolhydratintaget till under 20 gram per dag rapporterade hon att rösterna och synintrycken försvann efter bara åtta dagar. Inget annat i behandlingen ändrades – varken typ eller dos av läkemedel – utöver att kosten nu framför allt bestod av kött (nötkött, fjäderfä och skinka), fisk, gröna bönor, tomater, sockenfria drycker och vatten.
Överkänslighet mot gluten har också kopplats samman med schizofreni. Redan 1966 noterade forskaren F.C. Dohan att länder med lägre vetekonsumtion under andra världskriget hade färre patienter som vårdades på sjukhus för schizofrena symtom. Han lanserade hypotesen att en genetisk defekt, förvärrad av gluten, hos åtminstone vissa patienter kan ge upphov till många av samma psykiatriska symtom – vilket pekar på en möjlig koppling mellan celiaki (glutenintolerans) och schizofreni i vissa fall.
Du som har schizofreni och vill prova en glutenfri kost bör läsa ingrediensförteckningar mycket noga. Livsmedel som tillverkats efter 2006 måste deklarera vete i alla former. Tyvärr är det inte enkelt att undvika gluten i den moderna västerländska kosten. Det finns naturligt i vete, korn, råg och dinkel, men kan även förekomma som spår i havre, nötter, frön och majsbaserade produkter på grund av kontaminering vid produktion och bearbetning.
Flera organisationer, bland andra Gluten-Free Certification Organization (GFCO) och Celiac Sprue Association, godkänner att glutenfria livsmedel förses med en certifieringsmärkning. Utvalda livsmedelsbutiker, hälsokostbutiker och näthandlar erbjuder glutenfria mjölalternativ som gör det möjligt att laga och baka hälsosammare versioner av nästan alla recept som normalt kräver vetemjöl.
Kroppen behöver en viss mängd essentiella fleromättade fettsyror – omega-3 och omega-6 – för normal nerv- och cellhälsa. Ett överskott av omega-6 kan dock motverka de hälsofördelar som omega-3 ger och har kopplats till en ökad risk för vissa sjukdomar. Forskning tyder på att en hälsosam kost bör innehålla högst fyra gånger så mycket omega-6 som omega-3.
University of Maryland Medical Center hänvisar till sex studier som visat att bibehållna, korrekta nivåer av fettsyror – genom koständringar eller kosttillskott – kan gynna patienter med schizofrena symtom. De fleromättade essentiella fettsyrorna kan dessutom göra de läkemedel som ofta används mot sjukdomen lättare att tolerera, vilket i sin tur ökar chansen att de tas som ordinerat.
Omega-6 finns i de flesta vegetabiliska oljor, som solros-, safflor-, bomullsfrö- och sojaolja, samt i fjäderfä, avokado, nötter och ägg. Även om kroppen inte själv kan producera omega-6 får de flesta människor i västvärlden i sig mer än tillräckligt genom kosten och har ingen nytta av tillskott. Orsaken är att omega-6 finns i de flesta margariner, chips, kex, kakor, bakelser och snabbmat. För att uppnå en hälsosam balans på mellan 1:1 och 4:1 (omega-6 till omega-3) kan det räcka med att minska intaget av snacks och annan näringsfattig mat, för att slippa sojaoljan som finns i så många av dessa produkter idag. Eftersom många av dessa mellanmål dessutom innehåller gluten kan minskat intag vara dubbelnyttigt.
Omega-3-fettsyrorna EPA (eikosapentaensyra) och DHA (dokosahexaensyra) är däremot ovanligare i den moderna kosten. Den främsta naturliga källan är oljan från kallvattensfiskar som lax, makrill, sill, ansjovis och sardiner. Linfröolja är också rik på omega-3, i form av alfa-linolensyra. Den avlidne brittiske psykiatern David Horrobin hävdade att orsaken till schizofreni inte, som vanligtvis antas, är ett överskott av signalsubstansen dopamin, utan en nedbrytning av synapserna som omges av fettsyror. Han menade att EPA kunde dramatiskt minska schizofrenisymtomen – en teori som en studie publicerad i Israel Journal of Psychiatry and Related Sciences synes stödja.
Sammanfattningsvis pekar forskningen på att kosten kan spela en stödjande roll vid schizofreni, men den ersätter aldrig ordinera medicinering. Diskutera alltid större kostomläggningar med din läkare eller ditt behandlingsteam innan du gör förändringar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online