Fokala anfall kan ge många olika effekter beroende på var i hjärnan de uppstår. Dessa anfall kallas också partiella anfall eller Jacksonska anfall. Läkare skiljer mellan olika typer utifrån vilka symptom som dominerar. De fyra vanligaste formerna är motoriska, sensoriska, autonoma och psykiska anfall.
Ett fokalt anfall börjar i ett litet område av hjärnbarken. Beroende på var i exempelvis tinningloben anfallet utgår ifrån uppstår neurologiska tecken i just den kroppsdel som styrs av det drabbade hjärnområdet.
Det autonoma (obemedvetna) nervsystemet styr kroppens grundläggande funktioner. Ett fokalt autonomt anfall är därför lätt att förväxla med tillstånd som hjärtinfarkt, vanlig influensa, ångestattack eller migrän. Tecken på att ett autonomt anfall pågår kan vara besynnerliga känslor i magen, märkliga upplevelser i bröstet eller huvudet samt förändringar i puls, andning och hjärtfrekvens. Svettningar eller gåshud kan feltolkas som feber och frossa i samband med förkylning eller influensa.
Ett fokalt motoriskt anfall stör musklernas normala funktion. Patienten själv eller en närstående kan notera ryckningar eller ofrivilliga ryckiga rörelser. Anfallet kan även orsaka markant stelhet i kroppen samt svaghet, sluddrigt tal eller okontrollerbara känsloreaktioner som skratt eller gråt. I regel påverkas ena kroppssidan – den motsatta sidan i förhållande till fokuspunkten i hjärnbarken. Fokala motoriska anfall är ofta diskreta, men kan i vissa fall sprida sig till båda kroppshalvorna.
Ett fokalt psykiskt anfall innebär en förändring av tankar, känslor eller hur personen uppfattar sin omgivning. Vanliga problem är plötslig glädje eller nedstämdhet utan yttre anledning, förvrängt tal, minnesstörningar och olika former av ångest. Anfall orsakas av förstärkt elektrisk aktivitet i hjärnan. Det finns dock händelser där psykiska symtom övergår i krampanfall – sådana episoder räknas inte som fokala psykiska anfall. Personer med psykiska anfall beskriver ofta upplevelser som starka ljussken i början av en utanför-kroppen-upplevelse.
Fokala sensoriska anfall förändrar en eller flera av de fem sinnena. Anfallet kan ge upplevelsen av besynnerliga lukter eller en smak av något som inte finns. Det kan också handla om att höra dova eller dånande ljud. Stickningar och domningar är andra vanliga fenomen. Vissa patienter beskriver känslan av att sväva eller snurra i rymden, samt hallucinationer och illusioner i form av bildförvrängningar. Under episoderna förlorar patienterna inte medvetandet om vad som händer runtomkring. Deras egna berättelser är därför tillförlitliga, även om anfallet för omgivningen kan framstå som enbart ett långvarigt stirrande.
Anfall förknippas oftast med epilepsi, men vem som helst kan drabbas av ett anfall av många andra orsaker. Tidigare huvud- eller hjärnskada, stroke, hjärntumör eller hög feber till följd av infektion kan alla utlösa fokala anfall. När epilepsi inte kan fastställas förblir orsaken ofta okänd. Om alla tecken ändå pekar på fokala anfall baseras diagnosen på hur ofta anfallen inträffar och på att andra sjukdomar med liknande symptom kan uteslutas. När diagnosen är klar finns det idag effektiva anfallsmediciner som kan hålla besvären under kontroll.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online