Centrala nervösa depressiva medel har använts genom mänsklighetens historia, med spår av opiumanvändning som hittades så tidigt som 5800-5600 f.Kr. i en iransk neolitisk by. Dessa ämnen förekom ofta naturligt, härrörande från växter som vallmoblomman eller svampar. Den moderna vetenskapliga produktionen av depressiva medel tog dock fart främst under 1800- och 1900-talen när forskare började syntetisera kemikalier och mediciner som riktade in sig på deras effekter på det centrala nervsystemet.
