Ryggmärgsnervar: Afferenta (sensoriska) banor och dorsalrotganglier

Ryggmärgsnervar är blandade nervar som innehåller både afferenta (sensoriska) och efferenta (motoriska) fibrer. Det finns 31 bilaterala par: 8 cervicala, 12 thorakala, 5 lumbala, 5 sakrala, 1 coccygeal.

Afferent (Sensorisk) division

Överför sensorisk information från periferin → CNS. Cellkroppar ligger i dorsala rotganglier (DRG) (förstoringar på dorsalrot).

Klassificering efter modalitet

Typ	Källa	Modaliteter	Exempel
Somatik Afferent	Hud, muskel, led, sena, ben	Beröring, tryck, vibration, proprioception, smärta, temperatur	Mekanoreceptorer, noiceptorer, termoreceptorer
Viscerala Afferent	Inre organ (hjärta, lungar, GI, GU, kärl)	Visceral smärta, sträckning, distension, kemiska förändringar, illamående, hunger, törst, hypoxi	Hjärtischem → projerad smärta; blåsdistanension
Speciala Afferent	Speciala sansorgan	Syn, hörsel, balans, smak, lukt	KN II, VIII, VII/IX, I (inte spinala – kraniala)

Notera: Speciala afferenter är primärt kraniala (KN I, II, VIII, VII/IX). Ryggmärgsnervar bär somatiska och viscerala afferenter endast.

Fiberdiameter & ledningshastighet (Erlanger-Gasser)

Grupp	Diameter	Hastighet	Modalitet
Aα (Ia, Ib)	12–20 µm	80–120 m/s	Proprioception (fusel Ia, GTO Ib)
Aβ (II)	5–12 µm	30–70 m/s	Beröring, tryck, vibration, ledställning
Aδ (III)	2–5 µm	5–30 m/s	Snabb smärta, kyla
C (IV)	0,4–1,2 µm	0,5–2 m/s	Långsam smärta, värme, autonom

Centrala projektioner

DRG-neuron: Pseudounipolärt – en enda axon bifurkerar → perifert process (till receptor) + centralt process (in i ryggmärg via dorsalrot).
Dorsal rot entrézön: Centrala processer inträdd i märgen.
Stigande banor:
- Stora myeliniserade (Aα, Aβ): Dorsala kolumner (fasciculus gracilis/cuneatus) → medulla → medial lemniskus → thalamus (VPL) → sensorisk bark.
- Små myeliniserade/omyeliniserade (Aδ, C): Lissauers bana → substantia gelatinosa (dorsal horn) → spinotalamisk bana (korsar 1–2 segment upp) → thalamus → bark.
Segmentala reflexer: Kollateraler synapsar på interneuroner/motoriska neuroner i ventral horn (monosynaptisk sträckreflex, polysynaptisk dragreflex).
Autonoma reflexer: Viscerala afferenter → interneuroner → preganglionära autonoma neuroner (intermediolateral cellkolumn, T1–L2 / S2–S4).

Kliniska korreler

Radikulopati: Nervrotskompression (diskprolaps, stenose) → dermatomal smärta, sensorisk förlust, svaghet, reflexförändring.
Dorsal rot gangliopati: Sensorisk neuronopati (paraneoplastisk, Sjögren, idiopatisk) → sensorisk ataxi, areflexi, smärta.
Brown-Séquard syndrom: Halvsektion → ipsilateral motor/proprioception förlust + kontralateral smärta/temp förlust under läsion.
Projerad smärta: Viscerala afferenter konvergerar med somatiska i dorsal horn → smärta uppfattas i somatisk dermatom (t.ex. hjärta → T1–T4 bröst/arm).

Viktigt koncept: DRG är den sensoriska porten till CNS. Dess pseudounipolära neuroner är unika – inga synapser i periferin; direkt linje från receptor till ryggmärg.

Hjärna och nervsystem