Epilepsi är en neurologisk sjukdom som kännetecknas av återkommande anfall orsakade av onormal elektrisk aktivitet i hjärnan. Vilken del av hjärnan som påverkas varierar beroende på typen av anfall och den underliggande orsaken. Eftersom den elektriska störningen kan uppstå var som helst i hjärnan skiljer sig symtomen åt från person till person.
I de flesta fall börjar anfallen i tinningloberna (de temporala loberna), som sitter på sidorna av hjärnan. Vid temporallobsepilepsi kan anfallen ge en rad olika symtom, till exempel förändringar i humör och beteende samt problem med minnet. Många upplever också en så kallad aura innan anfallet, till exempel obehagliga känslor eller doft- och smakupplevelser som inte finns i verkligheten.
När anfall utgår från pannloberna, som ligger framför hjärnan och styr planering, impulskontroll och rörelser, kan det påverka personligheten och beteendet. Detta kan visa sig som plötsliga rörelser, ryckningar i armar eller ben samt förändringar i hur personen agerar och reagerar.
Hjässloberna (de parieta loberna) bearbetar information om beröring, rumslig orientering och uppmärksamhet. Anfall här kan därför ge svårigheter med språk, nedsatt rumslig förmåga och koncentrationsproblem.
Bakhjärnsloberna (de occipitala loberna) ansvarar för synen. Anfall som startar i denna del av hjärnan kan orsaka synrubbningar, exempelvis blixtar, fläckar eller andra synstörningar under anfallet.
Kort sagt kan epileptiska anfall börja i vilken del av hjärnan som helst, men tinningloberna är vanligast drabbade. Vilka symtom som uppstår speglar den funktion som den berörda hjärnregionen har – från minne och känslor till rörelse, språk och syn. En noggrann utredning hos läkare, ofta med EEG och magnetkameraundersökning, behövs för att fastställa var anfallen utgår ifrån och därmed kunna välja rätt behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online