En walking cast (gånggips) kan tillverkas av glasfiber eller gips. Den är stel och sitter som en tung, otymplig stövel, och appliceras från under knäet ner till tårna. Ibland har den en kil eller förstärkning under foten som gör det lättare att gå. Eftersom gipset kan behöva sitta i flera veckor eller till och med månader krävs noggrant omhändertagande. Följ alltid läkarens anvisningar noga.
När ett gips av traditionell gipsmassa används ska du inte belasta det förrän det har torkat helt. Det kan ta ett par dagar innan gipset är helt torrt. Glasfibergips torkar däremot på bara några timmar. Ingen typ av gips tår belastning förrän det har härdat ordentligt. Läkaren kan dessutom rekommendera att du undviker att gå på gipset tills det brutna benet hunnit vänja sig vid gipset och till dess att svullnad och smärta minskat.
Huden runt gipset kan ibland bli röd eller svullen. Kontakta läkaren om detta inträffar. Upplever du obehaglig, ihärdig klåda inne i gipset bör du också höra av dig till din läkare. Att försöka klia sig med en galge eller pinne är inte att rekommendera, eftersom det kan skada huden. Läkare avråder från att strö pudervaror eller deodorant i gipset, men kan ge bra tips på hur du istället lindrar klådan.
Gipset får absolut inte bli blött. Vatten mjukar upp gipsmassan och gör fodret både obekvämt och ohygieniskt. När du duschar eller vistas ute i regn eller snö måste gipset därför lindas in i flera lager plast. På apotek finns specialtillverkade plastskydd som är framtagna just för att skydda gips mot fukt.
Undvik att gå där det finns smuts, sand eller grus under foten. Småpartiklar kan tränga in i gipset, göra att du tappar balansen och riskerar att falla. De kan även fastna på insidan av gipset, vilket i värsta fall innebär att hela gipset måste läggas om. Dessa material gör dessutom gipset smutsigt och obekvämt att bära.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online