En trefasig benscintigrafi är ett diagnostiskt verktyg som läkare använder för att bedöma skelettets hälsa. Genom att avbilda benets ämnesomsättning kan undersökningen hjälpa till att identifiera olika skelettsjukdomar och förändringar som inte syns lika tydligt på andra bilddiagnostiska metoder.
Läkare rekommenderar en trefasig benscintigrafi när det är oklart om patientens besvär beror på mjukdelar, exempelvis muskler eller leder, eller på ett problem i själva benet. En stor fördel med undersökningen är att den upptäcker onormala förändringar i skelettet betydligt tidigare än traditionell röntgen.
En trefasig benscintigrafi utförs bland annat för att:
Undersökningen ger detaljerad information om blodflödet och blodvolymen i ett specifikt område av benvävnaden, samt hur dessa förändras över tid. Detta gör det möjligt att identifiera inflammatoriska, traumatiska eller kärlrelaterade skador på benet.
En trefasig benscintigrafi består av tre delar: snabba, sekventiella bilder av kärlvävnaden, statiska bilder av blodflödet samt själva benskanningen. Tillsammans ger dessa faser en helhetsbild av både blodcirkulationen och benets aktivitet.
Ett radioaktivt läkemedel injiceras i blodbanan. Läkemedlet binder till skelettet och avger svag strålning som fångas upp av benskannerings utrustning. På så sätt blir områden med ökad aktivitet i benet synliga på bilderna.
En första skanning utförs kort efter att det radioaktiva läkemedlet har injicerats. Två till fyra timmar senare tas ytterligare en bildserie. Den totala bildtagningen tar ungefär en timme att genomföra.
Mängden strålning vid en trefasig benscintigrafi är låg och jämförbar med andra vanliga röntgenundersökningar. Det radioaktiva läkemedlet lämnar kroppen naturligt via urinen under de närmaste dygnen, och allvarliga biverkningar är mycket ovanliga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online