En brännskada är en skada på kroppens vävnader som oftast orsakas av värme – till exempel genom eld, heta vätskor eller ånga. Det finns dock flera andra faror som också kan ge upphov till brännskador, såsom elektricitet, kemikalier och solens UV-strålar. Skadornas omfattning kan variera kraftigt, från ytliga och lättläkta sår till mycket allvarliga – i värsta fall livshotande – skador.
Brännskador klassificeras i fyra grader beroende på hur djupt in i kroppen skadan sträcker sig:
När elektrisk ström passerar genom kroppen uppstår elektriska brännskador. Skadorna uppstår där strömmen kommer in i och lämnar kroppen. Elolyckor är särskilt farliga eftersom strömmen kan få hjärtat att stanna. En person som drabbats kan dock överleva om ambulanspersonal eller någon som behärskar hjärt-lungräddning snabbt får igång hjärtat igen.
Skållning är en typ av brännskada som orsakas av kontakt med heta vätskor, ofta med en temperatur över cirka 49 °C. Skållningar kan bli mycket allvarliga och till och med dödliga, särskilt hos barn och äldre som har tunnare hud. Ett barn kan till exempel få en tredjegradsskada efter bara en sekunds exponering för en vätska på cirka 65 °C.
Långvarig exponering för solens starka strålar kan ge solbränna – ett tillstånd där huden blir röd, öm och ibland får blåsor. Solbränna är lätt att förebygga genom att använda solskyddskräm och undvika onödig exponering för direkt solljus. Huden läker efter några dagar när den skadade ytan fjällar av, men upprepade solbrännskador kan öka risken för hudcancer.
Kemiska brännskador orsakas inte bara av syror i industri- och fabriksmiljöer, utan även av vanliga hushållsprodukter som klorin, avloppsrengöringsmedel och färgborttagare. Exponeringstiden avgör hur allvarlig skadan blir, eftersom dessa kemikalier fortsätter att fräta på huden tills de sköljs bort ordentligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online