Ureterstents är inte rutin efter stokvågslitotripsi (SWL) utan placeras selektivt baserat på riskfaktorer för postoperativa komplikationer.
Indikationer för stentplacering post-SWL
- Stor stenbörda: >2 cm eller flera stener → hög fragmentlast
- Distala ureterstener: Fragment måste passera smala distala uretern
- Förekommande obstruction / hydronephros
- Enkel njure / njursvikt
- Infektionsrisk: Pre-stenting vid UTI, bakteriuri, eller struvitstener
- Anatomiska varianter: UPJ-obstruktion, ureterstriktur, hästkonjure
- Patientfaktorer: Antikoagulation, immunsuppression, graviditet (sällan), social (resa, tillgång)
- Misslyckad SWL / upprepade sessioner planerade
Stenttidpunkt
- Pre-stenting: 1–2 veckor före SWL (tillåter passiv dilatering, minskar ödem). Vanligt vid stora/intrångna stener.
- Post-SWL: Vid avslut om fragmentbörda hög eller peroperativ oro
- Försenad: Om symtom uppstår (kolik, feber, obstruction)
Stentmorbiditet (Stentsymtom)
- Irriterande miktion: frekvens, brådska, dysuri (80%+)
- Flanksmärta vid miktion (vesikoureteral reflux)
- Hematuri
- Livskvalitets påverkan (USSQ-poäng)
- Typiskt borttaget 1–2 veckor (tråd) eller cystoskopiskt (4–6 veckor)
Alternativ till stent
- Ueterkateter (korttid, 24–48h)
- Medicinsk expulsiv terapi (MET): Tamsulosin 0,4mg dagligt — underlättar avföring
- Ingen stent vid låg risk: sten <1 cm, proximal, ingen obstruktion, normal njurfunktion
Beslutsramverk
Urologen balanserar: stenfaktorer (storlek, lokalisation, sammansättning), patientfaktorer (anatomiska, komorbiditeter, preferenser), och institutionellt protokoll. Delat beslutsfattande är avgörande.