Elektrokardiogrammet (EKG) är ett test som registrerar hjärtats elektriska aktivitet och används ofta för att upptäcka onormal hjärtfrekvens eller rytm, tecken på hjärtinfarkt samt orsaker till symtom som bröstbesvär, yrsel eller andnöd. Även om ett EKG i vila visar normala värden kan det finnas avvikelser som bara framträder under fysisk ansträngning. Därför kan vårdpersonal välja att utföra ett EKG medan patienten motionerar – ett så kallat arbets-EKG eller belastningstest – för att bedöma hur hjärtat fungerar när det belastas.
När intensiteten i träningen ökar bör EKG:t visa en jämnt stigande hjärtfrekvens. Under ett belastningstest höjer vårdpersonalen gradvis hastigheten och lutningen på löpbandet för att bekräfta denna normala reaktion. Om hjärtfrekvensen stiger för snabbt under eller efter ansträngningen kan det tyda på en onormalt snabb rytm, en så kallad takyarytmi. Visar EKG:t däremot att frekvensen inte stiger alls eller ökar för långsamt kan felet ligga i hjärtats elektriska ledningsbanor. Vissa hjärtläkemedel, exempelvis betablockerare, kan dock också hålla hjärtfrekvensen nere även vid kraftig ansträngning.
Trots att hjärtfrekvensen förändras under träningen ska EKG-rytmen förbli regelbunden genom hela den fysiska aktiviteten. Det innebär att komplexen på EKG-kurvan visserligen kan se smalare ut och ligga närmare varandra, men de ska vara jämnt fördelade och förekomma konsekvent. Om komplexen uppvisar ett oregelbundet mönster kan det tyda på en arytmi, exempelvis förmaksflimmer. Under träning kan EKG:t även upptäcka korta avbrott i den normala rytmen orsakade av ett överhoppat eller extra hjärtslag.
Förändringar i EKG:t under motion kan indikera att en del av hjärtat inte får tillräckligt blodflöde. Varje del av EKG-registreringen, så kallad avledning, motsvarar en specifik vägg i hjärtat. Om ST-segmentet sjunker i en eller flera avledningar under träningen kan det betyda att ett eller flera kranskärl är delvis eller helt blockerade. Ett normalt arbets-EKG uppvisar inte denna typ av förändring.
Även om arbets-EKG är ett värdefullt verktyg inom hjärtundersökningar är det inte alltid helt tillförlitligt för att upptäcka hjärtsjukdom. Enligt Netherlands Heart Journal (2009) har nedsluttande ST-segment i ett belastnings-EKG endast cirka 68 procents sensitivitet när det gäller att påvisa kranskärlssjukdom. Andelen är ännu lägre hos kvinnor, som dessutom löper större risk för falskt positiva resultat. Därför rekommenderas att andra undersökningar, exempelvis magnetresonanstomografi (MRI) eller nuklearmedicinsk bildtagning som visualiserar hjärtmuskeln, kombineras med EKG för en säkrare diagnos.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online