Många förväxlar hjärtastma med vanlig astma, men tillstånden har helt olika orsaker. Vid vanlig astma uppstår besvären när luftrören förträngas – ofta på grund av svullnad eller sammandragning av muskulaturen. Luftrören leder ner till lungblåsorna, alveolerna, där syre och koldioxid byts ut mot varandra.
Vid hjärtastma beror besvären istället på att vätska samlas i lungorna, ett tillstånd som kallas lungödem. De typiska symtomen är pipig andning, hosta och andnöd, och utan behandling kan tillståndet bli livshotande. Lungödem är dock inte en sjukdom i sig, utan ett symtom på flera olika underliggande sjukdomar.
Den direkta orsaken till lungödem är ett förhöjt tryck i lungvenerna, alltså de blodkärl som löper mellan lungorna och hjärtat. När mer blod än normalt samlas i dessa vener talar man om bakåtgående hjärtsvikt. Eftersom tryckökningen sker snabbt hinner kroppen inte kompensera för den ökade kärlvolymen. Det tunna cellskikt som normalt bara släpper igenom gaser börjar då släppa igenom vätska, vilken ansamlas i lungvävnaden och gör andningen svår och ansträngd.
Lungödem kan bero på flera olika problem med själva hjärtmuskeln. Den vanligaste orsaken är nedsatt systolisk funktion, det vill säga att hjärtat inte klarar av sammandragningsfasen ordentligt. Sjukdomar som kan ge systolisk dysfunction är bland annat kranskärlssjukdom, gifter i blodbanan samt hjärtmuskelinflammation (myokardit).
När hjärtat pumpar ut mindre blod än vad som kommer in uppstår en ansamling i lungkärlen, vilket höjer trycket. Även rubbningar under diastolen – hjärtats vilo- och fyllnadsfas – kan orsaka lungödem. Vanliga orsaker till diastolisk dysfunction är hjärtmuskelsjukdomar, sämre blodflöde till hjärtat och högt blodtryck.
Klaffel i hjärtat är en annan viktig orsak. Om öppningen mellan vänster förmak och vänster kammare förträngas – ett tillstånd som kallas mitralisstenos – kommer mindre blod fram till kammaren och blodet backar upp i lungvenerna. Mitralisstenos beror oftast på reumatisk hjärtsjukdom, där klaffen och de sensträngar (chordae tendineae) som håller den på plats förtjockas och stelnar. Skadas sensträngarna kan klaffen bukta bakåt in i förmaket, ett tillstånd som kallas mitralisklaffprolaps.
På andra sidan kammaren sitter aortaklaffen, som släpper ut blodet till kroppens övriga delar via stora kroppspulsådern (aorta). Vid aortastenos förträngs klaffen så att mindre blod kan lämna kammaren, och vid aortainsufficiens läcker blod tillbaka från aorta in i kammaren. Båda dessa klaffel kan ge den uppstämning i lungkärlssystemet som leder till lungödem.
Några orsaker till hjärtastma är betydligt ovanligare men ändå värda att känna till. Förträngning av njurartären, njurartärstenos (RAS), kan ge upphov till lungödem – i vissa fall har ödemet varit det enda symtom som ledde till diagnosen. Även en godartad tumör i förmakets vägg, ett så kallat förmaksmyxom, samt en blodpropp inne i hjärtat (intrakardiell trombos) kan visa sig som lungödem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online