Kompressionspumpar är medicintekniska apparater som används tillsammans med kompressionsplagg vid behandling av lymfödem, djup ventrombos (DVT) och andra störningar i blod- och lymfcirkulationen. Lymfödem uppstår när lymfsystemet blockeras, vilket gör att lymfvätska samlas i extremiteterna – oftast drabbar det bara en arm eller ett ben. DVT är en blodpropp som bildas i extremiteterna under perioder med liten eller ingen rörelse, exempelvis vid långvarig sängliggning.
De kompressionsplagg som används tillsammans med pumparna formas runt patientens drabbade extremitet. Pumpen blåser upp plagget intermittently, alltså omväxlande, vilket utövar tryck mot lemmen. Detta stimulerar lymfvätskan och blodet att strömma uppåt längs armen eller benet och återgå till den normala cirkulationen. Behandlingen är smärtfri och utförs vanligtvis under överinseende av sjukvårdspersonal.
Pumpar klassificeras efter den sjukdom de är avsedda att behandla, antingen DVT eller lymfödem. Båda typerna används dock på samma sätt: de blåser upp kompressionsplagg och kompressionsärmar som appliceras runt den drabbade kroppsdelen. Vissa moderna pumpar har flera kamrar som fylls successivt, vilket ger en vågliknande massage som ytterligare främjar vätskedräneringen.
Kompressionspumpar kan användas både för korttids- och långtidsvård. På sjukhus används de tillfälligt för att främja fibrinolytisk aktivitet, det vill säga kroppens naturliga nedbrytning av blodproppar. En fara med DVT är att proppen kan lossna från venen och vandra till lungorna, ett allvarligt tillstånd som kallas lungemboli (PE). Kompressionstiden för denna typ av behandling är därför kortare än för pumpar som används vid kroniska tillstånd eller långtidsvård, där patienter ofta får regelbundna behandlingssessioner under lång tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online