Digital subtraktionsangiografi (DSA) är en minimalt invasiv undersökning som används för att upptäcka avvikelser i hjärnans blodkärl, exempelvis förträngningar, blockeringar eller kärlmissbildningar. Metoden bygger på vanlig röntgen i kombination med ett injicerat kontrastmedel. Bilder tas både före och efter injektionen, och en dator subtraherar därefter den ena bilden från den andra. På så sätt elimineras ben och andra strukturer ur bilden, vilket gör att artärerna framställs betydligt tydligare.
Läkare förlitar sig på cerebral angiografi för att diagnostisera tillstånd som kan leda till allvarliga hälsoproblem, framför allt stroke. Ofta utförs undersökningen efter att en annan test, exempelvis en datortomografi (CT), har indikerat ett problem. Angiografi kan upptäcka och diagnostisera akut stroke och ger bilder som inte kan erhållas genom någon annan metod.
Innan ingreppet ska patienten ta av kläder och smycken och byta till en sjukhusrock. Lokalbedövning ges på den plats där ett litet snitt görs för att föra in katetern. Katetern är en lång, böjlig slang som förs in via benet eller armen, varefter kontrastmedel injiceras i halspulsådrorna som leder till hjärnan. Därefter tas röntgenbilder av hjärnan. Patienten kan känna en värme under undersökningen.
Innan proceduren ska patienten avstå från att äta och dricka i 12 timmar. Under hela undersökningen finns en teknolog och en radiolog med patienten. Ingripet tar normalt en till två timmar, men kan pågå längre beroende på vilket område som undersöks. När katetern har tagits bort måste området komprimeras i 10 till 20 minuter. Patienten kan behöva ligga platt i flera timmar efteråt för att minska risken för blödning. Det rekommenderas att dricka rikligt med vätska för att spola ut kontrastmedlet ur kroppen. Ibland krävs en övernattning på sjukhuset.
Utöver att metoden kan upptäcka problem i hjärnans blodkärl kan vissa tillstånd också behandlas direkt under proceduren. Förträngda artärer kan exempelvis vidgas, och blockeringar kan avlägsnas. En stent, ett rör av trådnät, kan placeras i ett kärl för att hålla det öppet. Även skadade eller försvagade områden i blodkärlen kan repareras.
Om patienten känner obehag under undersökningen bör läkaren eller teknologen informeras omedelbart. Vissa personer får allergiska reaktioner på kontrastmedlet. Vid insticksstället kan blödning, infektion eller smärta uppstå. I sällsynta fall kan katetern skada ett blodkärl. Allvarliga komplikationer är ovanliga men innefattar njurskada, krampanfall eller chock, samt i mycket sällsynta fall hjärtstillestånd. Hjärtrytmrubbningar, där hjärtat saktar in eller hoppar över slag, kan ibland förekomma och är vanligare hos äldre patienter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online