Arteria spinalis anterior-syndrom – orsaker, symtom, diagnos och prognos

Vad är arteria spinalis anterior-syndrom?

Arteria spinalis anterior-syndrom är ett neurologiskt tillstånd där blodflödet genom den främre ryggmärgsartären (arteria spinalis anterior) blir nedsatt eller helt avstängt. Artären försörjer ungefär de två främre tredjedelarna av ryggmärgen med syrerikt blod, vilket innebär att ett stopp i blodflödet snabbt kan skada nervvävnaden. Tillståndet påverkar både känsel och muskelstyrka och kan drabba personer i alla åldrar.

Orsaker

Det finns flera möjliga orsaker till att blodflödet i artären försämras:

• Arterioskleros – fettavlagringar i kärlväggen som förtränger artären och hindrar blodflödet.
• Trauma – exempelvis skador efter olyckor eller tryck mot ryggen.
• Kirurgiska ingrepp – framför allt operationer på aorta eller ryggraden.
• Vaskulit – inflammation i blodkärlen som minskar blodtillförseln.
• Kompression – till exempel av tumörer eller diskbråck som trycker på artären.
• Infektioner – som kan skada kärl eller omgivande vävnad.

Symtom

Symtomen utvecklas ofta plötsligt och beror på var i ryggmärgen blodflödet är stört. Vanliga tecken är:

• Förlorad smärt- och temperaturkänsla under den nivå där blodflödet är nedsatt.
• Muskelsvaghet eller förlamning i armar och ben.
• Problem med blåskontroll och ibland tarmfunktion.

Ett typiskt kännetecken för syndromet är att vibrations- och positionskänslan (proprioceptionen) oftast är bevarad, eftersom den bakre delen av ryggmärgen får blod via andra kärl.

Diagnos

Diagnosen ställs ofta genom uteslutningsdiagnostik, det vill säga att andra orsaker till symtomen – såsom tvärsnittsinflammation, tumörer eller diskbråck – först måste uteslutas. Enligt American Journal of Neuroradiology kan magnetresonanstomografi (MRT) ge värdefull information om skadans läge och omfattning. Även blodprov, lumbalpunktion och kärlundersökningar kan användas som komplettering.

Behandling

Det finns ingen standardiserad behandling för arteria spinalis anterior-syndrom. Istället anpassas vården efter den bakomliggande orsaken. Exempel på insatser kan vara:

• Blodförtunnande mediciner vid kärlpropp.
• Kortisonbehandling vid inflammation.
• Kirurgi vid kompression eller vaskulär skada.

Rehabilitering med sjukgymnastik och arbetsterapi spelar ofta en viktig roll för att hjälpa patienten återfå så mycket funktion som möjligt.

Långtidsprognos

Den långsiktiga prognosen är tyvärr ofta ogynnsam. Hos de flesta patienter blir återhämtningen liten eller obefintlig, särskilt om behandlingen inte sätts in tidigt. Gradens av funktionsnedsättning varierar dock från fall till fall, och intensiv rehabilitering kan förbättra livskvaliteten även när fullständig återhämtning inte är möjlig.