Enligt en artikel från januari 2002 i Annual Review of Psychology råder det oenighet mellan delar av den medicinska professionen och forskare inom psykologi och beteendevetenskap om huruvida det överhuvudtaget finns ett samband mellan sjukdom och psykologiska faktorer. Artikeln citerar en ledare från New England Journal of Medicine från 1985 som uttrycker en av åsikterna: "Kort sagt innehåller litteraturen få vetenskapligt välgrundade studier av relationen, om den alls finns, mellan psykiskt tillstånd och sjukdom."
Författarna till artikeln i Psychology Review är dock oense och menar att forskning inom beteendevetenskap och medicin tyder på att psykologiska och sociala faktorer spelar en direkt roll vid organisk kranskärlssjukdom (CAD). Fem möjliga variabler har identifierats som riskfaktorer: depression, stress, fientlighet, socialt stöd och socioekonomisk status.
Forskning som presenterades vid American College of Neuropsychopharmacology (ACNP) årsmöte visar att depression kan nästan tredubbla risken att dö efter en hjärtinfarkt. Forskarna följde 360 patienter efter hjärtinfarkt i över sex år och konstaterade att de som förblev deprimerade i mer än sex månader hade mer än dubbelt så hög risk att dö. Det rekommenderas därför att hjärtpatienter regelbundet screenas för depression och att behandling sätts in så snart tillståndet upptäcks.
Allmänheten har blivit alltmer medveten om livsstilsrelaterade riskfaktorer som stress i samband med kranskärlssjukdom. Forskningen visar dock att stress i sig är oundvikligt – det är individens sätt att reagera på stress som avgör. En ny personlighetstyp, typ D, har identifierats. Typ D står för "distressed" (nödställd) och kännetecknas av tendenser till oro, irritabilitet och pessimism, samt en benägenhet att känna sig osäker i sällskap med andra människor. Personlighetsstudien visade en fem till åtta gånger ökad risk för hjärtinfarkt hos personer med typ D-personlighet.
Stereotypen om den arga, aggressiva personen som drabbas av hjärtinfarkt mitt i ett raseriutbrott är ett vanligt tema i populärkulturen. Enligt den forskning som citerats ovan är detta inte helt grundlöst. Fientlighet är dock bara en av flera faktorer hos typ D-personligheten och hänger möjligen samman med dess bärare tendens att överdriva negativa händelser.
Enligt Mayo Clinic har ett socialt stödnätverk många hälsofördelar. Sociala stödnätverk består helt enkelt av dina vänner och din familj – människor som bryr sig om dig och ger dig en trygg känsla av gemenskap och tillhörighet. Personer med typ D-personlighet har ofta svårt att bygga upp ett sådant nätverk på grund av sin irritabilitet och sin osäkerhet i umgänge med andra.
Enligt en studie från Duke University var låginkomsttagare med kranskärlssjukdom mer än dubbelt så benägna att dö som patienter med högre inkomster. En del av denna skillnad tros bero på att låginkomstpatienter saknar råd att betala för sina läkemedel. Fattigdom kan också bidra till depression och social isolering, vilket ytterligare förvärrar situationen.
Forskningen pekar entydigt på att psykologiska och sociala faktorer har en betydande inverkan på prognosen vid kranskärlssjukdom. Genom att tidigt identifiera riskfaktorer som depression, kronisk stress och bristande socialt stöd – och aktivt behandla dem – kan vårdpersonal förbättra både överlevnad och livskvalitet för patienter med hjärtsjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online