Tjära är ett skadligt gift som finns i cigaretter, marijuana, asfalt, kol och koks. Via andningen tar sig tjäran ner i lungorna och når sedan hjärtat genom cirkulationssystemet. Tjäran färgar lungvävnaden svart och förstör den – trots att lungvävnaden är en av kroppens allra mest ömtåliga vävnader. En lunga som skadats av inandad tjära överför mindre syre till blodet, vilket belastar hjärtats kammare. Kronisk pulmonell hypertension och tilltäppta luftvägar blir i slutändan livshotande.
Enligt amerikanska Centers for Disease Control (CDC) är tjäran från cigarettökning den största orsaken till förebyggbara sjukdomar och dödsfall i USA. Mellan 1995 och 1999 rapporterade Surgeon General via CDC 5,5 miljoner dödsfall i hjärt- och kärlsjukdom orsakade av cigarettökning. De vanligaste dödsorsakerna i USA är, i ordning: hjärtsjukdom, cancer, cerebrovaskulär sjukdom samt kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). KOL, som är den fjärde vanligaste dödsorsaken, hänger direkt samman med rökning – något som är som vanligast bland vita arbetare inom manuella yrken.
Lymfsystemet utgör en del av cirkulationssystemet. Tjäragifter i lungorna och blodbanan utlöser ett immunsvar som leder till produktion av lymfocyter och svullnad i vävnaderna. Lymfsystemet transporterar antikroppar till lymfknutarna för att bekämpa tjärans cancerframkallande ämnen. Lyckas lymfocyterna inte oskadliggöra dessa ämnen kan lymfknutarna bli utgångspunkter för sekundära tumörer. Ett nedsatt lymfsystem försvagar dessutom kroppens förmåga att bekämpa infektioner.
Rök från spetsen av en brinnande cigarett är farligare än den rök som rökaren själv inhalerar. Enligt studier från NIH om tjära och toxicitet tränger mindre tjärpartiklar från cigarettspetsen djupare ner i lungvävnaden. Tjära skadar både hjärtat och det kardiovaskulära systemet. Nedsatt gasutbytet får artärerna i lungorna att dras ihop (pulmonell hypertension), och lågt syreinnehåll i blodet försämrar högra hjärtkamerns kontraktionsförmåga. Den inflammation som lungskadorna utlöser ökar produktionen av vita blodkroppar, vilket gör att blodproppar lättare bildas – och därmed stiger risken för stroke och hjärtinfarkt. Rökning gör även högra hjärtkamern stel, vilket kan leda till förkalkning och i förlängningen hjärtsvikt. Inandad tjära når hjärnan via cirkulationssystemet redan tio sekunder efter inandning, och binds därefter till andra organ i kroppen.
Amerikanska Occupational Safety and Health Administration (OSHA) klassar koltjära som en sannolikt cancerframkallande substans för människor. EPA:s National Priorities List (NPL) listar 46 platser där koltjärekreosot, koltjära och koltjärabeklädnad påträffats och kräver federal sanering. Studier av arbetare exponerade för koltjära visar att 21 procent har förhöjt diastoliskt blodtryck. Koltjära lagras i fettrik vävnad, och dess metaboliter passerar moderkakan. Industriarbetare som utsätts för koltjära löper ökad risk att drabbas av cancer i hud, lungor, bukspottkörtel, njurar, pung, prostata, ändtarm, urinblåsa samt centrala nervsystemet.
Inandning av tjära och andra gifter från cigaretter, asfalt eller brinnande kol ger allvarliga effekter på lungorna. Luft fastnar i lungvävnad som skadats av den svarta tjäran, vilket skapar en obstruction. Vissa av de skadade lungblåsorna fylls med vätska och blir kroniskt tilltäppta. Kronisk bronkit, eller KOL, är extremt smärtsamt och funktionsnedsättande. Enligt CDC:s mortalitetsstatistik står rökning för 80–90 procent av alla fall av kronisk obstruktiv lungsjukdom och är en av de främsta orsakerna till hjärtsjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online