Neurokardiogen synkope: orsaker, triggers och behandling vid svimningsanfall

Neurokardiogen synkope, även kallad vasovagal synkope, är ett tillstånd som orsakar svimning hos personer utan känd hjärt- eller neurologisk sjukdom. Tillståndet uppstår oftast när en person reser sig upp från sittande eller liggande position.

Vad händer i kroppen?

Vid neurokardiogen synkope samlas blod i benen när personen ställer sig upp, enligt Heart Rhythm Society. Det innebär att normal mängd blod inte når hjärtat och hjärnan, vilket ger yrsel eller ett fullständigt svimningsanfall. Kroppens autonoma nervsystem reagerar samtidigt med att sänka både puls och blodtryck, vilket förstärker besvären.

Livsstilsrelaterade utlösare

Personer med neurokardiogen synkope kan bli omtöcknade efter ansträngande fysisk aktivitet, överhettning eller vätskebrist. Långa perioder av stillastående, especially i varma miljöer, ökar risken ytterligare eftersom blodet då lättare sjunker ner i benen.

Andra utlösande faktorer

Personer med lågt blodtryck, patienter som behandlas med vätskedrivande läkemedel (diuretika) samt individer med minskad blodvolym till följd av blödningar löper större risk att drabbas. Även känslomässiga faktorer som ångest, panikattacker och depression kan utlösa svimningsanfall, liksom starka sinnesintryck såsom smärta eller synen på blod.

Läkemedelsbehandling

Enligt Mayo Clinic kan läkare förskriva betablockerare, exempelvis metoprolol, eller antidepressiva läkemedel av typen selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), såsom paroxetin, till personer som får återkommande episoder av neurokardiogen synkope. Valet av läkemedel anpassas alltid efter den enskilda patientens symptom och hälsotillstånd.

Andra behandlingsmetoder

Patienter kan minska ansamlingen av blod i benen genom elastiska stödstrumpor eller särskilda fot- och benvningar som aktiverar muskulaturen och förbättrar blodcirkulationen. Att öka det dagliga intaget av vätska och salt kan också hjälpa till att stabilisera blodvolymen. I svårare fall kan läkaren operera in en pacemaker i bröstet för att reglera hjärtrytmen och minska antalet svimningsanfall.

När bör du söka vård?

Enstaka svimningsanfall är ofta ofarliga, men upprepade episoder bör alltid utredas av läkare. En utredning kan bland annat omfatta EKG och ett så kallat tiltbordstest, där läkaren mäter hur hjärtrytm och blodtryck reagerar på ställningsändringar. Med rätt diagnos och individanpassad behandling kan de flesta med neurokardiogen synkope leva ett normalt och aktivt liv.