Får du diagnosen icke-cyanotisk hjärtsjukdom innebär det att du har ett medfött hjärtfel som saknar cyanos – alltså den blåaktiga missfärgning av hud och slemhinnor som uppstår när blodet inte syresätts ordentligt. Icke-cyanotisk hjärtsjukdom är dock inte ett enskilt tillstånd, utan en sammanfattande benämning på flera olika sjukdomar som påverkar hjärtat.
De flesta av dessa tillstånd är inte uppenbara vid födseln, och det kan ta år innan hjärtfelet ger ifrån sig symtom – om det alls gör det. Här går vi igenom de vanligaste formerna av icke-cyanotisk hjärtsjukdom.
Två av de vanligaste formerna av icke-cyanotisk hjärtsjukdom är ventrikelseptumdefekt (VSD) och förmaksseptumdefekt (ASD). Vid dessa tillstånd föds man i grunden med ett hål i hjärtat. Hållets placering avgör vilken typ av defekt det rör sig om – i de nedre kamrarna (ventriklarna) respektive de övre förmaken.
I de flesta fall utgör inte denna typ av defekt något större problem för barnet, särskilt när hålet är relativt litet. Ofta läker eller stängs hålet faktiskt av sig självt med tiden. Är defekten däremot större kan medicinsk behandling eller kirurgi behövas för att stänga den onormala öppningen.
En annan möjlig orsak till icke-cyanotisk hjärtsjukdom är en defekt som kallas patent ductus arteriosus. Precis som vid septaldefekter handlar det om en onormal öppning som finns redan vid födseln. Skillnaden är att öppningen här inte sitter i hjärtats väggar eller kamrar, utan mellan de stora blodkärlen som leder till och från hjärtat.
Beroende på öppningens storlek och tillståndets svårighetsgrad kan den sluta av sig själv, eller så krävs läkemedelsbehandling eller kirurgi för att täppa igen den.
Icke-cyanotisk hjärtsjukdom kan också bero på stenos, det vill säga en förträngning av ett blodkärl eller en klaff. Vid denna typ av defekt är förträngningen oftast lokaliserad till antingen aortaklaffen eller pulmonalisklaffen.
I båda fallen öppnar sig inte klaffen fullt ut som den normalt ska, vilket förändrar blodflödet till eller från hjärtat. Liksom vid de andra defekterna kan tillståndet ibland förbättras av sig självt, men ofta krävs medicinsk behandling – exempelvis ballongvidgning eller operation – för att åtgärda blockeringen.
Ibland ställs diagnosen icke-cyanotisk hjärtsjukdom på grund av en aortakoarktation, en förträngning längs aorta – kroppens största blodkärl. Även om defekten tekniskt sett inte finns i hjärtat självt utan i den stora artär som försörjer kroppen med blod, räknas den ändå som en form av hjärtsjukdom.
Till skillnad från flera av de andra icke-cyanotiska felen kräver en aortakoarktation nästan alltid medicinskt ingrepp, exempelvis operation eller ballongvidgning, för att vidga eller ta bort det förträngda avsnittet av kärlväggen.
Icke-cyanotisk hjärtsjukdom kan även omfatta en så kallad endokardiell kudddefekt. Vid detta tillstånd saknar hjärtat en vägg mellan två av sina delar – antingen mellan ventriklarna eller mellan förmaken. Tillståndet ses i grunden som ytterligare en variant av hål i hjärtat och kräver i regel kirurgi för att en vägg byggs upp mellan de avdelningar som saknat denna sedan födseln.
Många personer med icke-cyanotiska hjärtfel lever helt utan besvär, och tillstånden upptäcks ibland först i vuxen ålder i samband med annan vård. När symtom förekommer kan de bland annat innefatta:
Diagnosen ställs vanligtvis med hjälp av ekokardiografi (ultraljud av hjärtat), EKG, lungröntgen och ibland hjärtkateterisering. Med modern vård är prognosen för de flesta icke-cyanotiska hjärtfel god, och många patienter kan leva ett helt normalt liv efter behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online