Kranskärlssjukdom: symtom, riskfaktorer, behandling och förebyggande

Kranskärlssjukdom (koronar artärsjukdom) är ett tillstånd där de kranskärl som försörjer hjärtmuskeln med syrerikt blod blir förträngda eller helt blockerade, oftast på grund av åderförkalkning. När blodflödet till hjärtat minskar kan det leda till kärlkramp (angina) eller i värsta fall en hjärtinfarkt.

Kranskärlssjukdom är den vanligaste formen av hjärt-kärlsjukdom och en av de ledande dödsorsakerna bland både män och kvinnor i västvärlden. Sjukdomen utvecklas ofta långsamt över många år, vilket gör att många inte märker några symtom förrän problemet blivit allvarligt.

Riskfaktorer för kranskärlssjukdom

Flera faktorer ökar risken att utveckla kranskärlssjukdom. De viktigaste är:

• Högt blodtryck – belastar kärlen och påskyndar åderförkalkning
• Höga kolesterolvärden – bidrar till plackbildning i kärlväggarna
• Diabetes – högt blodsocker skadar blodkärlen över tid
• Rökning – skadar kärlväggarna och minskar syretransporten i blodet
• Övervikt och fetma
• Fysisk inaktivitet
• Arftlighet – kranskärlssjukdom hos nära anhöriga, särskilt i unga år

Vanliga symtom

Symtomen varierar från person till person, men de vanligaste tecknen är:

• Bröstsmärta eller tryck över bröstet (kärlkramp), ofta vid fysisk ansträngning eller stress
• Andnöd, särskilt vid aktivitet
• Trötthet och nedsatt ork
• Yrsel eller svimningskänsla
• Hjärtklappning eller oregelbunden puls

Kvinnor kan ibland ha mer diffusa symtom, såsom trötthet, illamående eller smärta i rygg, käke eller armar. Vid misstanke om hjärtinfarkt ska alltid akutsjukvård kontaktas omedelbart via 112.

Behandling

Behandlingen anpassas efter sjukdomens svårighetsgrad och patientens individuella behov. Vanliga behandlingsalternativ inkluderar:

• Läkemedel – exempelvis kolesterolsänkande läkemedel (statiner), blodtryckssänkande medel, blodförtunnande preparat och nitroglycerin vid kärlkramp
• Ballongvidgning med stent (PCI) – en kateterbaserad metod som vidgar förträngda kärl
• Bypassoperation – kirurgi där nya blodvägar skapas runt de blockerade kranskärlen

I kombination med medicinsk behandling rekommenderas alltid livsstilsförändringar, såsom rökstopp, motion och kostomläggning.

Så förebygger du kranskärlssjukdom

Du kan själv göra mycket för att minska risken att drabbas:

• Kontrollera ditt blodtryck regelbundet
• Håll koll på dina kolesterolvärden
• Ha god kontroll över eventuell diabetes
• Sluta röka – det är den enskilt viktigaste åtgärden
• Gå ner i vikt om du bär på extra kilon
• Träna regelbundet – sikta på minst 150 minuter måttlig aktivitet per vecka
• Ät en hälsosam kost rik på grönsaker, fullkorn, fisk och nyttiga fetter
• Hantera stress och se till att få tillräcklig sömn

Har du någon av riskfaktorerna ovan är det klokt att prata med din läkare om din risk och vilka åtgärder du kan vidta för att skydda ditt hjärta. Tidig upptäckt och livsstilsförändringar kan göra stor skillnad för din framtida hjärthälsa.