Nästan 90 procent av amerikanerna konsumerar koffein varje dag. Man behöver bara titta på morgonköerna utanför gourmetkaféerna, eftermiddagens läskbeställningar på snabbmatsrestaurangerna och energidryckernas enorma popularitet för att förstå kärleksförhållandet mellan människor och koffein – med dess löfte om vakenhet och skärpa. En enstaka kopp kaffe eller läsk gör förstås precis det: den minskar tröttheten. Men tung eller frekvent koffeinkonsumtion har visats orsaka en rad skadliga effekter på både kropp och sinne.
Koffeinets effekt på hjärtat får det att slå snabbare, vilket belastar organet. Blodcirkulationen överstimuleras och blodtrycket kan stiga. Från tidpunkten för intaget ökar pulsen vanligen 15 till 45 minuter senare. Detta tidsintervall kan dock förändras om koffeinet samverkar med alkohol eller läkemedel. Stora mängder koffein har dessutom visats kunna utlösa hjärtarytmier, det vill säga rubbningar i hjärtslagens rytm.
När koffeinet når magsäcken stimuleras produktionen av magsyra. För mycket syra kan angripa magsäckens slemhinna och orsaka betydande obehag. Koffein har också visats slappna av muskulaturen i tarmarna, vilket saktar ner matsmältningen, medan mer fettsyror stannar kvar i blodet. Den som lider av magsår riskerar att få sina besvär ytterligare förvärrade av koffein.
Människor konsumerar koffein för att vakna till eller hålla sig alerta, så det är lätt att förstå att ämnet också kan förhindra sömn eller störa sömnprocessen allvarligt. Koffein finns kvar i kroppen i ungefär sex till åtta timmar, vilket innebär att även en dryck som drickas flera timmar före läggdags kan påverka nattsömnen. Som stimulerande medel gör koffein det svårare att somna, att nå djup och vilsam sömn samt att sova hela natten igenom.
Ångest, darriga händer och allmän nervositet är vanliga biverkningar av koffein. Ämnet stimulerar direkt den del av hjärnan som reglerar vakenhet, vilket får den att gå i överväxel. Det kan också ge hjärtklappning, huvudvärk och irritabilitet. Doser över 750 mg koffein (motsvarande sju koppar kaffe, där en typisk dos ligger på cirka 125 mg) kan utlösa ett panikångestanfall. Personer som redan vårdas för ångest kan uppleva att koffein förvärrar deras symtom.
Utöver hjärtat och magsäcken kan koffein belasta andra delar av kroppen. Bukspottkörteln tvingas öka sin insulinproduktion när koffein får blodsockret att stiga. Hos långvariga koffeinkonsumenter kan bukspottkörteln ha svårt att stänga av produktionen – den fortsätter att bilda insulin även när kroppen inte behöver det, vilket i förlängningen kan leda till hypoglykemi, det vill säga lågt blodsocker.
Även om koffein inte klassificeras som ett narkotiskt preparat är det lika beroendeframkallande som många andra substanser och medför kraftiga abstinensbesvär. Det verkar på hjärnan på samma sätt som amfetamin och kokain genom att öka nivåerna av signalsubstansen dopamin. Toleransen byggs upp snabbt, vilket kräver allt större mängder koffein för att uppnå samma känsla av vakenhet. Mönstret blir en ond cirkel: man dricker koffein, känner sig pigg, kraschar kort därefter och konsumerar då mer för att undvika nedgången. Vid försök att sluta kan huvudvärk, magbesvär, irritabilitet och trötthet bli så besvärliga att personen återgår till gamla vanor.
För de flesta friska vuxna bedöms ett intag på upp till 400 mg koffein per dag – ungefär fyra koppar bryggkaffe – vara ofarligt. Problemet uppstår när konsumtionen blir hög, frekvent eller kombineras med sömnbrist, stress och ångest. Genom att begränsa intaget, undvika koffein på eftermiddagen och kvällen och lyssna på kroppens signaler kan man njuta av koffeinets fördelar utan att utsätta kropp och sinne för onödiga risker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online