Venös insufficiens kontra perifer arteriell sjukdom – vad skiljer de åt?

Venös insufficiens och perifer arteriell sjukdom är två vanliga kärlsjukdomar, särskilt bland äldre. Båda kan orsaka obehag och påverka vardagen, men de skiljer sig åt när det gäller orsaker, symtom och behandling. Här går vi igenom de viktigaste skillnaderna.

Vad är de?

Venös insufficiens innebär att venerna inte förmår leda blodet tillbaka till hjärtat på ett effektivt sätt. I venerna finns klaffar som normalt hindrar blodet från att rinna bakåt och stanna kvar i benen. När dessa klaffar försvagas eller slutar fungera samlas blodet i underbenen, vilket kan leda till åderbråck, svullnad och tyngdkänsla i benen.

Perifer arteriell sjukdom (PAD) däremot beror på att artärerna gradvis förträngs av aterosklerotiska plack – en ansamling av fett, kalcium och andra ämnen i kärlväggen. Det minskade blodflödet kan ge smärta vid gång, så kallad claudicatio intermittens, samt nedsatt läkning av sår på ben och fötter.

Vad orsakar tillstånden?

Venös insufficiens är ofta delvis ärftlig. En stillasittande livsstil kan förvärra problemet, eftersom muskelrörelser i benen hjälper till att pumpa blodet tillbaka mot hjärtat. Även övervikt, graviditet och långvarigt stående arbete ökar risken.

Perifer arteriell sjukdom drivs främst av livsstilsfaktorer: rökning, ohälsosam kost, fysisk inaktivitet samt riskfaktorer som högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes. Diabetes kan dessutom förvärra sjukdomsförloppet avsevärt.

Hur ställs diagnosen?

Båda tillstånden undersöks med ultraljud (dopplerteknik), där läkaren kan bedöma blodflödets riktning och hastighet i kärlen.

Vid misstanke om perifer arteriell sjukdom används ofta även ett ankel-arm-index (ABI), där blodtrycket vid fotleden jämförs med blodtrycket i överarmen. Ett lågt värde tyder på nedsatt blodtillförsel via artärerna.

Hur behandlas de?

Venös insufficiens behandlas idag oftast med laserablation, där de defekta venerna stängs inifrån med värme. Traditionell kirurgi kan fortfarande användas i vissa fall. Kompressionsstrumpor används ofta som komplement för att lindra besvären.

Perifer arteriell sjukdom behandlas i första hand med livsstilsförändringar – rökstopp, motion och bättre kost – i kombination med trombocythämmande läkemedel som acetylsalicylsyra samt kolesterolsänkande mediciner. Vid svåra förträngningar kan operation bli aktuell, antingen för att rensa artären (kärlkirurgisk utvidgning eller endarterektomi) eller för att anlägga en bypass runt det tilltäppta partiet.

Kan tillstånden förebyggas?

Venös insufficiens går inte alltid att förebygga, eftersom den ofta har en ärftlig komponent. Regelbunden motion, att undvika långvarigt stillastående och att regelbundet höja benen kan dock lindra besvär och bromsa utvecklingen.

Risken för perifer arteriell sjukdom går däremot att minska betydligt genom goda levnadsvanor: hälsosam kost, regelbunden fysisk aktivitet, att inte röka samt att hålla blodtryck, blodsocker och kolesterol under kontroll.

Sammanfattning

Trots att båda sjukdomarna drabbar kärlen i benen och ger liknande obehag, är grundproblemet helt olika: venös insufficiens handlar om ett försämrat venöst återflöde till hjärtat, medan perifer arteriell sjukdom beror på förträngda artärer som minskar blodtillförseln ut i benen. Rätt diagnos är därför avgörande för att få rätt behandling.