Kranskärlssjukdom, ofta förkortad CAD (coronary artery disease), är ett samlingsnamn för flera olika typer av hjärtproblem. Sjukdomen uppstår när hjärtats kranskärlor förträngs eller blockeras av plack – en ansamling av kolesterol, fett och andra ämnen på kärlväggarnas insida. Det gör att hjärtmuskeln får mindre syre och näring, vilket kan orsaka bröstsmärta (angina), andnöd och i värsta fall hjärtinfarkt.
Kranskärlssjukdom är idag ett av de allvarligaste hälsoproblemen världen över och beror på en kombination av försvagade kärl och plackbildning i blodkärlen. Behandlingen bygger vanligtvis på en kombination av livsstilsförändringar, kostomläggning, motion, läkemedel och i vissa fall kirurgi.
Första steget mot effektiv behandling är en säker diagnos. Du kan inte behandla kranskärlssjukdom om den inte har identifierats på rätt sätt. Din läkare kan använda olika undersökningar, som EKG, blodprov, arbets-EKG eller kranskärlsröntgen, för att fastställa diagnosen.
Kranskärlssjukdom finns i olika former, och typen påverkar hur sjukdomen bör behandlas. Olika varianter kräver olika läkemedel för att kontrollera symtomen. Diskutera alltid med din läkare vilken typ du har och vad det innebär för din behandlingsplan.
Det kan låta enkelt, men små förändringar i vardagen kan få stor betydelse för din övergripande hälsa och dramatiskt förbättra hjärtats kondition. Sluta röka, begränsa alkoholen och prioritera god sömn.
Välj en kost som är rik på fibrer och antioxidanter men fattig på mättat fett och kolesterol. Kroppen producerar redan allt kolesterol den behöver, och överskottskolesterol bidrar till plackbildning i artärerna – vilket ligger till grund för kranskärlssjukdom. Lägg gärna till fet fisk, fullkorn, grönsaker, frukt och nötter i din kost.
Stress är en av de största riskfaktorerna för kranskärlssjukdom och ökar risken för både hjärtinfarkt och stroke. Prova avslutningsmetoder som yoga, meditation eller massage för att hålla stressnivåerna under kontroll – dessutom ett billigt sätt att ta hand om ditt hjärta.
Övervikt belastar hjärtat extra mycket. Konditionsträning stärker hjärtmuskeln och hjälper dessutom till att kontrollera relaterade tillstånd som diabetes och högt blodtryck. Sikta på minst 30 minuters måttlig aktivitet de flesta dagar i veckan, efter samråd med din läkare.
Räcker inte kost och motion till kan din läkare ordinera läkemedel för att reglera hjärtrytmrubbningar, sänka en snabb puls, reducera blodtrycket och förebygga blodproppar. Vanliga läkemedelsgrupper vid kranskärlssjukdom är betablockerare, kalciumantagonister, kolesterolsänkande statiner och antikoagulantia (blodförtunnande medel). Ta alltid medicinerna exakt som ordinerats av legitimerad läkare.
Ibland är operation enda vägen framåt. Det finns flera typer av hjärtkirurgi, exempelvis ballongvidgning (PCI) med eller utan stent samt kranskärlsbypass-operation (CABG). Vissa ingrepp är mer invasiva än andra. Din läkare kan berätta vilka alternativ som finns tillgängliga för dig och hur omfattande de respektive ingreppen är.
Kontakta vården omedelbart om du upplever bröstsmärta eller tryck över bröstet, andnöd, eller smärta som strålar ut i armen, halsen eller käken. Vid akuta besvär – ring alltid 112.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online