
Perikardiocentes är en medicinsk procedur där vätska sugas ut från perikardieutrymmet – det utrymme som omger hjärtat. Liksom alla invasiva ingrepp medför proceduren vissa inneboende risker. Befintliga sjukdomar och komplikationer under själva ingreppet kan öka sannolikheten för biverkningar. Nedan följer de viktigaste riskfaktorerna i samband med perikardiocentes.
Variationer i perikardieutrymmets läge, exempelvis ett högt liggande eller "begravet" hjärta, kan göra nålinsättningen svårare och öka risken för komplikationer.
Svår hjärttamponad innebär i sig en betydande risk, bland annat för hemodynamisk kollaps under ingreppet.
Nedsatt blodkoagulering eller pågående antikoagulationsbehandling kan öka risken för blödningskomplikationer.
Patienter med befintliga arytmier – eller sådana som utlöses av ingreppet – kan drabbas av hemodynamisk instabilitet.
Eftersom frenikusnerven ligger nära punktionsstället finns risk för oavsiktlig skada, vilket kan orsaka förlamning av ena diafragmahalvan och nedsatt andningsfunktion.
Felaktig nålplacering eller överdriven manipulering av nålen kan leda till att myokardiet, kranskärlen eller matstrupen punkteras, vilket kan ge upphov till allvarliga komplikationer.
I sällsynta fall kan kontakt mellan nålen och hjärtmuskeln utlösa ventrikelflimmer, som kräver omedelbar defibrillering.
Som vid alla invasiva ingrepp finns risk att bakterier förs in i perikardieutrymmet, vilket i värsta fall kan leda till varig (purulent) perikardit.
Ofullständig tömning av perikardievätskan kan göra att ingreppet behöver upprepas eller att annan behandling måste sättas in.
Beroende på den bakomliggande orsaken kan perikardieeffusionen återkomma efter dränering, vilket kräver ytterligare åtgärder eller långsiktig uppföljning.
I vissa fall kan perikardiocentes bidra till utvecklingen av konstriktiv perikardit till följd av inflammation eller ärrbildning i perikardiet.
Snabb tömning av stora volymer perikardievätska kan leda till hypotoni (lågt blodtryck) och minskad hjärtminutvolym.
Perikardiocentes kräver specifika färdigheter och gedigen erfarenhet. Otillräcklig utbildning eller kompetens hos den som utför ingreppet kan öka risken för komplikationer.
Tillförlitlig visualisering av perikardieutrymmet och nålens position med realtidsekokardiografi är avgörande för att utföra ingreppet säkert. Undermålig bildgivning kan öka sannolikheten för komplikationer.
Det är viktigt att vårdpersonal noggrant bedömer varje patients individuella riskfaktorer, följer gällande medicinska riktlinjer och vid behov överväger alternativa behandlingsalternativ. På så sätt kan de risker som är förknippade med perikardiocentes minimeras och patientsäkerheten öka.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online