Ett pulsunderskott föreligger när pulsen som känns vid handleden, i artéria radialis, är lägre än den hjärtfrekvens som uppmäts vid utklingning med stetoskop över hjärtat. Skillnaden mellan de två värdena visar att en del av hjärtslagen inte genererar någon kännbar puls i de perifera blodkärlen.
Pulsunderskottet kan mätas genom att två personer samtidigt registrerar hjärtfrekvensen respektive den palpabla pulsen under en minut, eller av samma person i två moment. Ett större underskott tyder oftast på en mer uttalad rytmstörning.
En av de vanligaste orsakerna till pulsunderskott är förmaksflimmer (AF). Vid förmaksflimmer drar sig förmaken samman oregelbundet och ofta mycket snabbt, ibland med flera hundra elektriska impulser per minut. Kamrarna svarar på detta med helt ojämn rytm, vilket gör att tiden för fyllning av kamrarna varierar från slag till slag.
Resultatet är att inte varje kammarkontraktion utsöndrar tillräckligt med blod för att skapa en påvisbar puls vid handleden. Vissa hjärtslag blir därför ”tysta” i perifern, även om de hörs tydligt med stetoskopet över hjärtspetsen.
Utöver förmaksflimmer kan pulsunderskott även ses vid andra rytmstörningar, till exempel frekventa ventrikulära extrasystoler (extra hjärtslag) eller vissa former av block. Gemensamt för dessa tillstånd är att kamrarna får för kort tid att fyllas innan kontraktionen, vilket ger en för svag pulsvåg för att kunna palperas.
Ett påvisat pulsunderskott bör alltid leda till vidare medicinsk utredning, eftersom det ofta signalerar en behandlingskrävande arytmi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online