Dyslexi är en specifik lärandestörning som påverkar en persons förmåga att läsa, skriva och stava. Trots normal intelligens och god undervisning kan barn med dyslexi ha betydande svårigheter med skriftspråket.
Ett vanligt missförstånd är att svårigheter med det auditiva korttidsminnet – alltså förmågan att komma ihåg information man just har hört – automatiskt betyder att barnet har dyslexi. Så är dock inte fallet. Många barn kan ha utmaningar med sitt korthålliga hörselminne utan att vara dyslektiska.
Däremot kan ett svagt auditivt minne ofta förekomma hos barn med läs- och skrivsvårigheter. Om ditt barn dessutom visar andra tecken, som långsam läsning, frekventa stavfel eller motstånd mot skolarbete, kan det vara klokt att kontakta skolan, en specialpedagog eller logoped för en utredning.
Dyslexi beror på ett samspel mellan flera olika faktorer. Forsningen pekar särskilt på tre områden som påverkar barnets läs- och skrivförmåga:
Barn med dyslexi har ofta svårt att identifiera och bearbeta ljuden i talat språk. Det gör det besvärligt att koppla ihop bokstäver med deras motsvarande ljud, vilket är en grundläggande färdighet för avkodning när man läser.
Snabb benämning handlar om förmågan att snabbt och automatiskt namnge objekt, färger, bokstäver eller bilder. Brister på det här området kan göra läsningen långsam, hackig och ansträngande.
Fonologisk medvetenhet innebär förmågan att känna igen och leka med språkets byggstenar – till exempel att dela upp ord i stavelser, identifiera rim eller höra vilka enskilda ljud ett ord består av. Svagheter här påverkar både läsning och stavning negativt.
Problem med det auditiva korttidsminnet är alltså inte i sig ett bevis på dyslexi, men det kan vara en av flera pusselbitar. En professionell utredning som tittar på helheten – fonologisk bearbetning, snabb benämning och fonologisk medvetenhet – ger den mest tillförlitliga bilden av om ditt barn har dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online