Vad är svimning?
Svimning, även kallat synkope, innebär en tillfällig medvetslöshet som orsakas av ett kortvarigt avbrott i blodflödet till hjärnan. Det är ett mycket vanligt tillstånd – upp till 35 procent av befolkningen svimnar någon gång under livet. I de flesta fall är svimningen harmlös och personen återhämtar sig snabbt utan behandling, men den kan ibland vara ett tecken på ett allvarligare bakomliggande problem.
Vanliga orsaker till svimning
- Vasovagal synkope: Den vanligaste formen av svimning. Utlöses ofta av att man reser sig för hastigt, känslomässig stress, smärta, värme eller synen på blod.
- Kardiell (hjärtrelaterad) synkope: Orsakas av en hjärtsjukdom som påverkar hjärtats elektriska system, vilket kan leda till att hjärtfrekvensen blir för låg eller att hjärtat tillfälligt slutar slå.
- Neurologisk synkope: Beror på ett problem i hjärnan, exempelvis en stroke eller ett epileptiskt anfall.
- Andra medicinska tillstånd: Svimning kan även bero på uttorkning, lågt blodsocker, anemi (blodbrist) eller andra sjukdomar.
Vad ska du göra om du känner att en svimning är på väg?
Om du känner dig svag, yrselig eller kallsvettig – lägg dig på rygg och höj benen. Det ökar blodflödet till hjärnan och hjälper dig att återhämta dig snabbare. Kan du inte lägga dig, sätt dig ner och böj huvudet mellan knäna tills känslan går över.
Så hjälper du någon som har svimmat
- Lägg personen på rygg och höj benen, gärna med en kudde eller något annat mjukt under.
- Kontrollera andning och puls. Andas personen inte eller saknar puls – påbörja omedelbart hjärt-lungräddning (HLR) och ring 112.
- När personen vaknat till liv, hjälp hen att sätta upp sig långsamt. Yrsel och obehag är vanligt direkt efteråt, så ta det lugnt.
- Erbjud vatten och låt personen vila innan hen reser sig helt.
När bör du söka vård?
Kontakta vården om du svimmar för första gången eller om du svimmar ofta. En läkare kan undersöka orsaken och rekommendera behandling vid behov. Sök vård akut om svimningen åtföljs av andra symtom som bröstsmärta, andnöd, oregelbunden hjärtrytm eller kramper. Sådana symtom kan tyda på ett allvarligt hjärtproblem eller en neurologisk sjukdom och bör aldrig ignoreras.
