Insulinbehandling ordineras ofta till personer som lever med diabetes. Behandlingen kan kontrollera blodsockret samt förebygga eller bromsa utvecklingen av långsiktiga diabeteskomplikationer. Insulinterapin kan dock i sig medföra komplikationer för vissa patienter.
Insulin är ett hormon som normalt utsöndras av bukspottkörteln och som fyller flera viktiga funktioner i kroppen – främst att reglera blodsockernivån.
För patienter med typ 1-diabetes, tidigare kallad ungdomsdiabetes, ersätter insulinbehandlingen det insulin som kroppen inte producerar på egen hand. Patienter med typ 2-diabetes och graviditetsdiabetes rekommenderas ibland att ta insulin om andra behandlingar inte lyckats hålla blodsockernivåerna inom önskat intervall.
Insulin ges vanligtvis genom subkutan injektion med engångsnålar, via en insulinpump eller med en insulinpenna. Forskare undersöker dessutom flera alternativa administreringsmetoder, bland annat inhalation, transdermal tillförsel via huden samt orala preparat.
Hypoglykemi, det vill säga lågt blodsocker, är den vanligaste och ofta allvarligaste komplikationen vid insulinterapi. Symtomen kan variera från en vag känsla av olighet till kramper, medvetslöshet och, i sällsynta fall, permanent hjärnskada eller död.
Om en patient injicerar för mycket insulin, tränar mycket i förhållande till den mängd kolhydrater som intagits, äter för lite eller äter vid olämpliga tider kan blodsockernivån sjunka så lågt att hypoglykemi uppstår.
Lipoatrofi, som ger huden ett fördjupat utseende, är en ovanlig immunreaktion kopplad till insulininjektioner. Den kan förebyggas genom att byta till ett högrensat insulinpreparat. Lipohypertrofi innebär att ett område av underhudsvävnaden blir förtjockat och hårt. Denna komplikation kan minskas genom att man regelbundet roterar injektionsställena.
Diabetisk ketoacidos är ett potentiellt livshotande tillstånd som kan bero på att patienten inte följer sin insulinbehandling ordentligt. Tillståndet utvecklas när kroppen lider av alltför stor insulinbrist. Blodsockernivåerna stiger och kroppen börjar istället bryta ned fett för energi, vilket bildar giftiga syror som kallas ketoner.
Användning av insulinpump kan ibland leda till diabetisk ketoacidos av olika anledningar. Exempel på orsaker är ett urladdat pumpbatteri, en tom insulinreservoar, lösa slangar eller en böjd eller veckad kanyl som hindrar insulinet från att överföras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online