Högt blodsocker kan med tiden skada både cirkulationssystemet och kroppens inre organ. Forskare arbetar fortfarande med att exakt fastställa vid vilken nivå skadorna från förhöjt blodglukos faktiskt börjar.
American Diabetes Association (ADA) har historiskt sett justerat sina kriterier för diagnos av diabetes och prediabetes utifrån iakttagelser av diabetesskador hos personer vars fasteglukosvärden egentligen betraktades som normala. Detta tyder på att även så kallade "normala" värden kan innebära en viss risk.
En studie ledd av Gregory A. Nichols och kollegor visar att skador från förhöjda glukosnivåer redan uppstår inom det övre spannet av det som räknas som "normalt" vid ett fasteplasmaglukostest (FPG). I dag är den övre gränsen för "normalt" vid FPG-testet 99 mg/dl, vilket motsvarar cirka 5,5 mmol/l – den enhet som vanligtvis används i Sverige.
Sträng glukoskontroll är en metod som ADA rekommenderar för att förebygga eller fördröja uppkomsten av diabetesskador. Metoden innebär att blodsockernivåerna hålls mellan 70 och 130 mg/dl (ungefär 3,9–7,2 mmol/l) före måltid. Två timmar efter en måltid ska nivåerna inte stiga över 180 mg/dl (cirka 10 mmol/l).
ADA rekommenderar dessutom att långtidsblodsockret, mätt som A1C, ligger under 7 procent. I Sverige anges HbA1c numera oftast i enheten mmol/mol, där 7 procent motsvarar ungefär 53 mmol/mol.
I takt med att ny forskningsdata blir tillgänglig kan ADA komma att revidera sina kriterier för diagnos av diabetes och prediabetes, samt de rekommenderade blodsockernivåerna som ska bidra till att undvika komplikationer.
Enligt ADA och andra forskare finns det ett positivt samband mellan FPG-testresultat och risken för diabetes. Ju högre en persons FPG-värde är, desto större är risken att insjukna i diabetes samt att drabbas av följdkomplikationer orsakade av högt blodsocker. Regelbundna blodsockerkontroller och tidiga livsstilsförändringar kan därför göra stor skillnad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online