Begreppet diabetes syftar på en grupp sjukdomar som kännetecknas av förhöjda blodsockernivåer. Det finns flera olika former av sjukdomen: typ 1-diabetes, typ 2-diabetes och graviditetsdiabetes. Hos en frisk person omvandlas maten till ett ämne som kallas glukos – en sorts socker som kroppen använder som bränsle och energikälla.
Glukos tas upp i kroppens celler med hjälp av insulin, ett hormon som produceras i bukspottkörteln. Hos en person med diabetes fungerar inte denna process som den ska: kroppen producerar för lite insulin eller kan inte använda det effektivt. Resultatet blir att glukos ansamlas i blodet i stället för att nå cellerna.
Som nämnts finns det flera olika typer av diabetes. Typ 2-diabetes drabbar framför allt vuxna och utgör den klart största andelen av alla diabetesfall. Sjukdomen kan bero på flera faktorer, exempelvis övervikt, ärftlighet, fysisk inaktivitet och etnisk bakgrund.
Typ 1-diabetes står bara för fem till tio procent av fallen och kan debutera redan i barndomen. Den orsakas oftast av att immunförsvaret felaktigt angriper bukspottkörtelns insulinproducerande celler, möjligen utlöst av en virusinfektion.
Graviditetsdiabetes uppstår endast under graviditet och drabbar upp till fem procent av alla gravida. Tillståndet kan leda till komplikationer för både mor och barn, och hänger ofta samman med övervikt.
Diabetes kan ge många olika symtom. Vissa personer upplever alla symtom, medan andra bara märker av några få – eller inga alls. Tecken att hålla utkik efter är:
Andra möjliga symtom är stickningar eller domningar i händer och fötter, torr hud samt i vissa fall illamående och kräkningar.
Kontakta din läkare om du tillhör en riskgrupp eller känner igen några av de vanliga symtomen. Diabetes diagnostiseras i första hand genom blodprov. Ett vanligt test är HbA1c (glykerat hemoglobin), som visar genomsnittligt blodsockervärde under de senaste två till tre månaderna. Testet mäter andelen hemoglobin som har socker bundet till sig – en tydlig indikation på förhöjda blodsockernivåer.
Andra undersökningar inkluderar slumpmässigt blodsockerprov, fasteblodsockerprov och oral glukostoleranstest. Dessa tester kan ofta också upptäcka så kallad prediabetes, ett förstadium till typ 2-diabetes. Graviditetsdiabetes kan diagnostiseras med ett blodprov som vanligtvis utförs runt graviditetsvecka 26.
Diabetes hanteras genom kontinuerlig övervakning, medicinering och livsstilsförändringar. Både typ 1- och typ 2-diabetes kräver regelbunden motion, hälsosam kost och noggranna blodsockerkontroller.
Personer med typ 1-diabetes behöver oftast insulin genom dagliga injektioner eller via en insulinpump som levereras dygnet runt. Även personer med typ 2-diabetes kan behöva insulin eller andra läkemedel, exempelvis metformin, för att hålla blodsockret under kontroll.
Eftersom diabetes påverkar många olika delar av kroppen är det viktigt att patienter söker regelbunden vård hos endokrinolog, genomgår ögonkontroller och sköter noggrann fotvård för att undvika komplikationer.
Typ 2-diabetes kan ofta förebyggas genom hälsosamma matvanor, regelbunden fysisk aktivitet och en stabil kroppsvikt. Att förebygga typ 1-diabetes är betydligt svårare, eftersom forskarna ännu inte har identifierat de exakta utlösande faktorerna.
Idag finns inga bevisade botemedel mot diabetes, men forskningen fortsätter intensivt. Det goda nyheterna är att typ 2-diabetes i många fall kan vändas – eller åtminstone lindras kraftigt – genom viktnedgång och en sundare livsstil vad gäller både kost och motion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online