I bukspottskörteln produceras ett hormon som kallas insulin. Insulinets uppgift är att omvandla maten vi äter – framför allt socker och stärkelse – till energi som kroppen kan använda. När diabetes utvecklas beror det på en av två saker: antingen använder kroppen inte insulinet på rätt sätt, eller också producerar kroppen inget insulin alls.
Det finns flera olika typer av diabetes. De vanligaste formerna är prediabetes, graviditetsdiabetes samt typ 1- och typ 2-diabetes.
Personer som drabbats av diabetes har ofta oförklarlig viktnedgång, suddig syn, trötthet, ökad törst och hunger, nedsatt sårläkning samt täta toalettbesök.
Mindre vanliga symtom som en del personer upplever är viktuppgång, huvudvärk, klåda, yrsel, koncentrationssvårigheter, darrningar, illamående, kräkningar, humörsvängningar och sömnsvårigheter.
En person med diabetes kan svimma eller drabbas av ett krampanfall om blodsockret blir för lågt. Lågt blodsocker kallas hypoglykemi och kräver snabb behandling, exempelvis genom intag av socker eller glukos.
När blodsockret stiger till farligt höga nivåer kan personen drabbas av kramper, hamna i koma eller i värsta fall avlida. Högt blodsocker kallas hyperglykemi och är lika allvarligt som lågt blodsocker.
Risken att utveckla diabetes är förhöjd hos personer som har sjukdomen i släkten, lider av fetma, lever ett stillasittande liv, är över 45 år gamla eller har högt blodtryck. Även etniska grupper som hispanics, stillahavsbor, ursprungsbefolkningen i Amerika, afroamerikaner och asiater löper större risk att insjukna.
Om du upplever flera av dessa symtom bör du kontakta vården för undersökning. Ett enkelt blodprov kan snabbt visa om ditt blodsocker är förhöjt. En tidig diagnos är avgörande eftersom obehandlad diabetes kan leda till allvarliga komplikationer som hjärt-kärlsjukdom, njurskador och nervskador.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online