
Insulinresistens uppstår när celler i musklerna, fettvävnaden och levern inte längre svarar ordentligt på insulin. Kroppen tvingas då producera mer insulin än normalt för att hålla blodsockernivån stabil – ett tillstånd som i förlängningen kan få allvarliga konsekvenser för hälsan.
Insulin är ett hormon som gör att blodsockret kan transporteras in i cellerna och användas som energi. När cellerna blir mindre känsliga för hormonet måste bukspottskörteln arbeta allt hårdare. Med tiden kan detta leda till att blodsockernivåerna stiger.
Insulinresistens är ofta det första steget mot typ 2-diabetes. Tillståndet hänger också samman med andra hälsoproblem, såsom hjärt- och kärlsjukdom, stroke och vissa former av cancer.
Flera faktorer kan öka risken för att utveckla insulinresistens:
Tillståndet ger ofta inga märkbara symtom, vilket gör att många bär på det utan att veta om det. Vissa personer kan dock uppleva:
Det finns ingen snabb bot mot insulinresistens, men tillståndet går ofta att vända eller hantera effektivt. Behandlingen innebär vanligtvis:
Har du konstaterad insulinresistens är det viktigt att tillsammans med din läkare ta fram en individuell behandlingsplan som passar just din situation.
Det finns ingen garanti för att helt undvika insulinresistens, men du kan avsevärt minska risken genom att:
Har du en eller flera riskfaktorer är det klokt att prata med din läkare eller distriktssköterska om hur du bäst kan sänka risken. Tidiga livsstilsförändringar kan göra stor skillnad för din långsiktiga hälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online